Ledare

Madeleine Brandin: Är det lönt att jobba?

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

Arbete är något som någon vill betala för att få utfört. Men inte bara. Det finns ideellt arbete och hemarbete. Och arbete kan vara himla roligt.

Malmö högskola (snart universitet) och Svenska kyrkan höll förra veckan en stor konferens om arbete i korsvägen mellan politik, media, kultur och teologi. I år är det 500 år sedan reformationen. Luther, brukar man säga, sitter på axeln och påminner om vår arbetsplikt. Om alla tjänade sin nästa, vore världen full av gudstjänster, lär han ha sagt.

Enligt Bibeln lekte människan i paradiset tills hon åt av kunskapens frukt. Sedan fick hon som straff att arbeta i sitt anletes svett. Men det gav också mening och valfrihet. Karl-Petter Thorvaldsson, LO, liksom Per Svensson, journalist och författare, tryckte från olika utgångspunkter på att det är flit och arbete som skapar välstånd och framsteg. Lättja kan inte glorifieras. Välfärdssamhället måste finansieras. Av var och efter förmåga, åt var och efter behov, en devis från Apostlagärningarna som kommunismen inte har patent på! Det är osolidariskt att inte hjälpa till, men vi bör ha en förlåtande syn på den som är sjuk eller arbetslös. Att göras anställningsbar är ett av språkets fulare ord.

Guy Standing har myntat begreppet prekariat, det är de tillfälligt anställda som rings in vid behov, som inte har några sociala rättigheter, tappar kontrollen över sin tid, i restaurangbranschen, inom äldrevården, eller tvättar importerade bilar, som Kristian Lundberg skriver om i boken ”Yarden” (blev film 2016). Under konferensen berättade Balqis Lamis Khattab och Joel Laguna om arbetslösa ungdomar på Möllan, vars karriärdrömmar är att bli kriminella. Hopplöshet är vår värsta fiende. Men självförtroende kan byggas, det finns hjälp att få.

Arbete ger inte bara pengar, det ger också lust, glädje och mening, gemenskap och god vardag. Fritidens måne kretsar kring planeten Arbete, skrev Tomas Tranströmer. Och lönearbete och egenföretagande har varit alldeles nödvändigt för kvinnors frigörelse.

I framtiden kommer teknik- och robotutvecklingen att fortsätta och arbetstiden kan kortas och varieras över livet. Professor emerita Bodil Jönsson, som inte bara har tio tankar om tid utan också om arbete, sticker ut hakan när hon talar om två timmars arbetsdag och medborgarlön. Det gör även doktorn i sociologi Roland Paulsen. Frågan om medborgarlön är politiskt död i Sverige, men aktuell i till exempel Finland, Indien och Brasilien.

Idag är det inte längre vattentäta skott mellan arbete och icke-arbete. Livslångt lärande, ideellt arbete i civilsamhället, flexibilitet i arbetsuppgifter, i arbetstid, i pensionsålder. Globaliseringen ger hyperkonkurrens och klyver samhället. Men arbete är inte något som föreligger och som kan delas på. Vi skapar det på nytt och på nytt. Människan är otroligt påhittig. Det kommer att gå bra.