Ledare

Låg ribba sänker elever

Målet kan inte vara att några ska missa.

Ledare

Över tusen elever som slutar nian utan betyg i något enda ämne. Av hundra elever som går ut nian har tolv inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. Bland ungdomar vars föräldrar saknar gymnasieutbildning är det 40 av hundra som inte får betyg i alla ämnen och därmed inte klarar den behörigheten. Väl i gymnasiet är det en av fyra elever som efter fyra år inte avslutat utbildningen.

Skolinspektionens rapportom verksamheten 2011 är sorglig läsning från början till slut: Undervisningen anpassas inte individuellt för att uppnå de generella kunskapsmålen utan genom att kraven sänks. Var tionde elev uppger sig ibland vara rädd för att gå till skolan. Var tredje elev hävdar att elever kan vara elaka mot varandra utan att de vuxna reagerar. Normalbegåvade elever placeras i särskola eftersom kommunerna, med få undantag, inte gör de utredningar som krävs.

Det är lätt att dra slutsatsenatt den svenska skolan är allt igenom rutten. Så är det inte. Skolinspektionen påpekar att rapporten är en redovisning av de brister som uppmärksammats: ”Alla framsteg, förtjänster och goda exempel som finns i verksamheterna – allt som fungerar som det ska eller bättre – redogör vi alltså inte för.”

I vissa kommuner och skolor är bristerna och problemen med segregation betydligt större än i andra. Men det finns ändå mönster och frågor som är särskilt angelägna för alla som på något sätt är inblandade i skolan: lågt ställda krav och förväntningar hör dit.

Skolinspektionens chef Ann-Marie Begler menar att det börjar redan på politikernivå: ”Vi ser kommunala politiker som sätter mål att till exempel 80 procent av eleverna i vår skola ska få fullständiga betyg. Med en sådan målsättning har man låga förväntningar på eleverna och man har dessutom väldigt låga förväntningar på den personal man har anställd i skolan” säger hon till Ekot. Den typen av mål är orimliga, och lagstiftningen säger klart att alla elever ska ha rätt att nå godkänt.

De attityderna sprider sigsedan till rektorer och lärare. Skolinspektionen konstaterar att skolan anpassar undervisningen till förväntade misslyckanden hos enskilda elever och elevgrupper, istället för att se till att eleverna får det de behöver för att lyckas. Genom att lägga ribban på lägsta nivå blir effekten att motivationen sänks och ointresset ökar. Över hälften av eleverna menar enligt Skolinspektionens enkät att skolarbetet är för lätt. Eleverna förväntas inte ha någon förmåga eller något intresse och förväntningarna anpassas efter individens bakgrund.

Att höja ribban och göra klartatt alla elever i vår kommun ska ha rätt till sin potential, och från skolan ha med sig de kunskaper som behövs för att klara sig vidare, är nummer ett för ansvariga politiker. Annars sviker ni ungarna redan vid mötesbordet.