Ledare

Kronan ur kurs

Ledare Artikeln publicerades

 

Urholkad.
Foto: JESSICA GOW / TT
Urholkad.

Julmarknaden i Tyskland är ovanligt dyr i år. Anledningen? Den svenske riksbankschefen har bestämt sig för att rea ut svenska kronor.

Den senaste veckan har det kostat runt tio kronor att köpa en euro. Även den danska kronan, som är kopplad till euron, närmar sig nivåer som inte har setts sedan finanskrisen 2008/2009. Dollarn kostar två kronor mer än den gjorde för två år sedan.

Att valutakurser rör på sig kraftigt vet svenskarna av erfarenhet. 1992 släpptes kronan för fri prissättning på den internationella finansmarknaden. Faktorerna bakom korta kraftiga rörelser är ofta svårbegripliga, även för dem med titeln valutastrateg på visitkortet.

Men Riksbanken kan åtminstone delvis påverka kronans värdering genom nivån på reporäntan och genom att köpa statsobligationer. Minusränta och köp av statsobligationer håller ner kronans pris i andra valutor. Exportindustrin gynnas – produkterna kan säljas för fler svenska kronor och eftersom arbetarnas löner betalas i kronor ökar marginalerna. Men svenskarnas löner blir mindre värda då importerade varor blir dyrare. Inflationen stiger bakvägen, vilket Riksbanken vill åstadkomma då den anses vara för låg. Det märks exempelvis i grönsaksdisken och är jobbigast för dem som inte får ta del av löneökningar och stigande aktiekurser.

Förutom att den enskilda konsumenten kan reta sig på att utländska varor, Tysklandsvistelser och Köpenhamnsäventyr blir dyrare är en viktig fråga om riksbanken har hamnat ur fas. Svensk exportindustri går nämligen på högvarv och bristen på kvalificerad arbetskraft är stor i flera sektorer. Arbetsmarknaden är förvisso skev, då arbetslösheten bland infödda svenskar med utbildning är på låga nivåer, medan den är betydligt högre bland invandrare och då i synnerhet nyinvandrade utan utbildning. Men det är ett problem som inte löses med penningpolitik.

Det Riksbanken ägnar sig åt är ett fullskaligt penningexperiment vars utgång är osäker. Risken är att Riksbanken eldar på i en högkonjunktur med penningpolitik som är skapad för internationell lågkonjunktur och finanskris. Det har bidragit till snabbt stigande värderingar på tillgångar som bostäder och aktier. När Riksbanken väl ska normalisera situationen kan det sammanfalla med att konjunkturen redan har vänt och/eller att bostäder och aktier faller snabbt i pris. Då är riksbanken lik förbaskat fast i minusränteträsket – ett träsk som svenskarna betalar med löner och pensioner i kronor som blir allt mindre värda.