Ledare

Kortare sommarlov – ett steg för att minska klassklyftorna

Gästkrönika Artikeln publicerades
Sommarlov på omvägar?
Foto: Johan Nilsson/TT
Sommarlov på omvägar?

Sverige är ett av världens mest jämlika länder, vilket bekräftas år efter år. Barnbidrag och fri utbildning bidrar till att ge svenska barn goda förutsättningar från en tidig ålder.

Tack vare ett generöst studiestödssystem kan alla som vill sedan studera vidare – formellt sett åtminstone. Andelen studenter med föräldrar utan eftergymnasial utbildning är dock relativt liten, inte minst på statusutbildningar med höga antagningskrav.

Politiker talar gärna om lika möjligheter för alla. I sin iver att hjälpa arbetarklassens barn att avancera, akademiserade Socialdemokraterna genom 1977 års högskolereform ett antal utbildningar och titlar som tidigare varit yrkesutbildningar, såsom förskollärare och sjuksköterskor. Det är en pragmatisk lösning, då dessa utbildningar tenderar att locka till sig studenter från varierande socioekonomiska grupper. Det faktum att knappt några av studenterna vid Handelshögskolan i Stockholm kommer från studieovana hem tycks spela mindre roll – poängen är väl ändå att så många som möjligt kan titulera sig akademiker.

Liberalernas klatschiga slogan ”klassresan början i klassrummet” är inte så mycket bättre den heller. I en perfekt värld skulle den duktiga arbetarungen genom flit och hårt arbete kunna göra en klassresa. Men vi lever inte i en perfekt värld. Inte sällan går yrkesval och bildning i arv och akademiska utbildningar är i många fall inget alternativ för barnen i arbetarhemmen.

Det finns naturligtvis inga enkla svar på bristen på social rörlighet. Lösningarna är dessutom sällan politiska. Sociala och mentala strukturer bekämpas inte med lagförslag, hur goda avsikterna med lagen än är. Det finns dock en del politikerna kan göra. En politisk lösning vore en påtaglig förkortning av sommarlovet. Det må låta banalt, men studier visar att alltför långa sommarlov kan vara skadliga för den sociala rörligheten (Economist).

Det bör poängteras att studierna genomförts i en amerikansk kontext. Men oavsett hur mycket ekonomiskt stöd de mindre bemedlade familjerna i Sverige får, innebär långa sommarlov ändå en påfrestning för både barnen och föräldrarna. Det är ytterst få föräldrar som har möjligheten att vara lediga i upp till tre månader varje sommar – för att inte nämna alla andra lov.

Det finns även en risk att barnen hinner glömma det de lärt sig föregående termin. Privatundervisning under sommaren och matteläger må vara mer vanligt förekommande bland anglo-amerikanska medeklassbarn, men sannolikt har även de svenska motsvarigheterna bättre förutsättningar att upprätthålla sina kunskaper och färdigheter under sommarlovet. Ett kortare sommarlov innebär inte att barn ur socioekonomiskt svagare grupper plötsligt lyckas bryta sig loss från de normer som präglar deras vardag – men det är en bit på vägen.

Hela det svenska samhället bygger på ett slags jämställdhetstanke med omfördelning, skatteutjämning och likvärdig utbildning. Det politikerna sällan nämner är de sociala och mentala strukturer som finns i samhället; värderingar, bildning och till och med utbildning går i arv. Så länge vi väljer att ignorera det och enbart fokusera på ekonomisk jämlikhet kommer vi inte att få social rörlighet på riktigt.