Ledare

Johanna Nylander: Rätt med digitala verktyg i skolan

Gästkrönika ,
Johanna Nylander
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se
Johanna Nylander

Förskolan har fått en ny läroplan, och en av nyheterna är att digital kompetens ska in redan när barnen är små, och att förskolan ska använda sig av digitala verktyg. Det är bra.

Förskolan är en del av samhället, och barn behöver lära sig hur digital teknik påverkar vardagen och världen.

De barn som går på förskola i dag kommer när de blir större storögt höra sina föräldrar berätta om en tid innan mobilen gjorde att internet, kameran och alla smarta funktioner fanns i var mans ficka. Bland dagens yngre förskoleföräldrar minns inte ens alla en tid före internet och bredbandsutbyggnaden. Det är en självklarhet att vara uppkopplad, och digitala verktyg är en naturlig del av vardagen.

Barn behöver lek, sömn, mat och kärlek. Det finns massor av självklarheter man kan säga om att allt ska ske i lagom dos, och många föräldrar kan vittna om att det där med vad som är lagom inte alltid går att styra som man skulle vilja.

Ibland utmålas digitalisering som lösning på alla möjliga problem. Mjukvara som revolutionerar läromedlen, små barn som blir genier av att spela lärospel. Det är dumt, för digitalisering blir bara så bra som man gör det till. Forskning har visat att det inte finns någon direkt nytta, men heller inget som är skadligt med lek med skärmbaserad teknik hos de riktigt små barnen. Barn kommer inte att bli nästa nobelpristagare för att de utvecklar lite mer förståelse för bokstäver eller siffror i den åldern, vare sig det är via spel eller lek med bokstäver eller böcker. Ju yngre ett barn är desto mindre spelar det roll vad det är för typ av lek, samtidigt som skärmtid är ett otydligt begrepp som kan innefatta allt från videosamtal med morfar till pedagogiska spel till lustiga videoklipp och irriterande barnsånger.

Därför är digitalisering som begrepp egentligen rätt intetsägande. Det handlar om verktyg som i sig inte kan göra någonting. Samtidigt är det viktigare än någonsin att barn lär sig den digitala världen och dess möjligheter i närvaro av vuxna. Att det blir en naturlig utveckling och att det finns utrymme för leklust oavsett vilka intressen barnen visar.

Ibland finns det en föreställning från vuxenvärlden att fler barn skulle behöva lära sig att ha tråkigt, men lärande genom lek fungerar för att barn tycker det är roligt. Att ha rätt avvägning mellan utmaning, lek och framsteg är något digitala verktyg kan hjälpa till med, få fler barn i rörelse och vara en hjälp i att upptäcka naturen.

När politiker skriker om mobilförbud och populistiska författare skriver böcker om den så kallade skärmtidens fasor är det bra att förskola och skola kan vara en sansad motpol. Det handlar om att hjälpa barn navigera in i framtiden med lek för unga och som kunskapsförmedlare i skolan. Utan digitala verktyg hamnar svenska barn efter i en allt mer uppkopplad värld.

Johanna Nylander