Ledare

Johanna Nylander: Arbete en viktig väg in i Sverige

Gästkrönika Artikeln publicerades
Johanna Nylander
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se
Johanna Nylander

Människor som kan försörja sig på arbete ska alltid vara välkomna till Sverige.

Nu vill flera riksdagspartier skärpa kraven vid anhöriginvandring och minska antalet människor som söker asyl i landet. Det riskerar att bli ensidig och kortsiktig politik om man inte samtidigt reformerar arbetskraftsinvandringen.

Fler människor behöver kunna komma hit och arbeta. Egen försörjning är grunden för öppna gränser och fri rörlighet, och de system som finns i välfärden borde anpassas till det. Det är rimligt att ställa krav på egen försörjning, att man själv kan täcka sina kostnader, för att fritt bosätta sig i ett annat land.

De svenska välfärdssystemen är hårda och snåriga, och de behöver anpassas för en rörligare värld. Det är inte orimligt att själv betala för vård och utbildning om man är nyinflyttad i ett land, ännu bättre är att ha internationella försäkringssystem som kan täcka upp kostnader och jämna ut när behoven förändras.

Orsaken till stora migrationsströmmar är krig, konflikter och förtryckande stater. Om människor inte behöver fly från krigszoner blir det färre flyktingar som måste hitta nya hem, skolas om, och bygga nya liv. Öppna marknader, demokrati och handel bygger stabilare ekonomier, och den nynationalistiska våg som sprider sig genom världen är ett hot mot fler konflikter och instabilitet länder emellan.

Det är därför sorgligt att invandring inte längre i det politiska samtalet betraktas som en självklarhet och tillgång, utan som en kostnad som måste begränsas. För riksdagspartierna och många debattörer, till och med på högersidan, verkar välfärdsstatens stora famn vara viktigare att bevara än att reformera dess institutioner.

Ett mål som saknas för migrationspolitiken är hur fler som flyttar hit kan bli arbetskraftsinvandrare. Det behöver bli lättare att ta ett arbete, att säkra sin egen försörjning och stanna kvar. Ingen som kan klara sitt uppehälle borde hotas av utvisning. De långa ansökningstider och snåriga regelverk som finns i dag kring arbetskraftsinvandringen är både kontraproduktiv för alla som vill bygga sig ett liv, men också skadlig för landets ekonomi. När det är lättare att invandra som asyl- eller anhöriginvandrare än som arbetskraftsinvandrare är det klart att det riskerar att bli en kostnad för samhället.

I dag riskerar människor med arbete få lämna landet, för att de inte passar in i Migrationsverkets bedömningsmall, eller för att en tidigare arbetsgivare begått misstag eller betalat ut för låga löner. Det är en absurd modell som inte är bra vare sig för landets ekonomi eller enskilda människor.

Migrationspolitikens viktigaste mål borde vara att så många som möjligt invandrade för arbete. Öppna upp arbetskraftsinvandringen på riktigt, och låt alla som kan försörja sig stanna i landet.

Johanna Nylander