Annons
Ledare

Joakim Broman: Procenten ska inte leda politiken

Två procent till försvar. En procent till bistånd. En annan procent till forskning och ytterligare en till kultur.
Publicerad 15 februari 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Joakim Broman
Joakim Broman

Idén om att knyta ett utgiftsområde till en procentsats av BNP eller statsbudgeten är en listig konstruktion, eftersom det gör det svårare att skära ner på området. Det var ett av skälen till att dåvarande Folkpartiet började driva enprocentsmålet för bistånd på 1960-talet, efter en rekommendation från FN.

I valrörelsen 2006 gav Alliansen ett löfte om att en procent av statsbudgeten skulle satsas på forskning. Det löftet backade man från redan året efter, men kanske var det därifrån kultursektorn fick idén om ett enprocentsmål för kultur. Det är ett politiskt förslag som lever än.

Annons

Den som följt höstens försvarsdebatt känner också igen tanken. I Nato finns sedan länge en princip om att medlemsländerna bör satsa minst två procent av BNP på försvaret. När ambitionen är att Sveriges försvarsförmåga ska öka var det naturligt att principen kopierades.

Men Nato:s tvåprocentsprincip fyller ett särskilt syfte: att säkerställa att ingen smiter från det åtagande som ett medlemskap innebär. Alla ska bidra utifrån sin nationella förmåga.

I ett nationellt sammanhang är tanken en annan: att låsa finansieringen för ett utgiftsområde oavsett av vilka politiker som väljs. När man slagit fast att kulturen ska kosta en procent av budgeten räknas pengarna upp varje år, oberoende av hur väl medlen används. Det blir också lättare att upptäcka och kritisera politiker som försöker prioritera annorlunda.

Det är därför diverse procentprinciper är dåliga. Det finns inget som hindrar politiker som vill öka anslagen till ett visst område från att föreslå just det. När man istället sätter upp ett mål om hur stort området ska vara i relation till alla andra utgifter binder man upp framtida politiker och riskerar att tappa bort de verkliga idéer och ambitioner som finns på varje politikområde. Det gäller även utlandsbiståndet, där behoven i teorin är oändliga. Budgeten ska sättas i relation till politiska mål, och ökas eller minskas utifrån förmågan att nå målen.

Politik är att prioritera, men prioriteringar är precis det procentmålen försöker undslippa. Var vaksam på det när valrörelsen närmar sig. För hur man än räknar summerar statsbudgeten bara till 100 procent.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons