Inte läge att vända andra kinden till Isis
Khalaf Hodeida, 32 år och pappa till tre unga barn, berättar om sina erfarenheter för Amnesty International i en rapport som släpptes igår.
Minnena från den där dagen i augusti kommer aldrig någonsin att raderas ur hans mardrömmar. Han lär vakna många nätter framöver och tänka på hur han kom undan medan hans vänners liv släcktes, ett efter ett alldeles intill. Han kommer att vakna i svett och ångest, sakna sin fru, sina barn. Alla som älskat förstår. Kan känna hans smärta, klumpen i magen, tårarna.
Att skriva om det som händer i Irak just nu är svårt. Det är enklare att beskriva alliansförslag om laddstolpar, eller Vänsterpartiets förslag om gratis frukost i skolan. Lättare att hantera det som är hett i svensk valrörelse – väldigt långt från bergen i Sinjajregionen där barn flyr i skräck upp i bergen. Eller kidnappas av galningar. Eller känner ”är det min tur att dö härnäst?”
Men det berör oss. Isis säger sig agera i Guds ställe med syfte att skapa en islamisk stat. De rensar bort människor som inte lever ”rätt” och den som tror att det stannar med Irak är naiv.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) öppnade häromdagen för att det ska bli förbjudet för svenskar att strida för terrorgrupper som Isis (P1 26/8). Det är naturligtvis det enda rimliga. Att svenskar ska kunna delta i folkmord utan straff är ett svek mot allt vi tror på, mot freden, de mänskliga rättigheterna. Risken är dessutom stor att de stridande kommer tillbaka hit med samma mordiska attityd.
Det är inte direkt några pojkstreck det handlar om. Det är inte läge att vända andra kinden till. Det finns inte tid att chansa och hoppas att det fixar sig.
Varje hjärta som slutar slå tillhör en människa – någon som du.