Ingen har ansvar när staten gör fel
Som så många andra i deklarationstider ringde Per Westermark och Thomas Wiklöf till Skatteupplysningen, Skatteverkets telefonlinje för hjälp i skattefrågor. De ville ha svar på vilken momssats som skulle gälla för entrébiljetterna till dansverksamheten de startat upp. De fick svar, men var osäkra på om det stämde. De ringde igen en tid senare, och fick samma svar.
Men trots upprepade frågor visade det sig att det återkommande beskedet var felaktigt. Momsen skulle ha varit 25 procent, istället för 6. Året därpå blev de upptaxerade, och fick dessutom så kallat skattetillägg – det vill säga straffskatt – för att de lämnat oriktiga uppgifter.
Skatteverket tog inget ansvar för händelsen, trots att det var de som gett felaktiga svar.
Exemplet är hämtat från verkligheten och visar varför Sverige behöver återinföra det så kallade tjänstemannaansvaret, en fråga som debatterades i riksdagen under onsdagen (18/4). En sådan lagreglering fanns fram till 1976 och gjorde statliga och kommunala tjänstemän straffrättsligt ansvariga för sina beslut och ageranden.
Lagen ändrades för att göra sådana frågor till interna disciplinärenden hos myndigheterna. Visserligen finns en bestämmelse om tjänstefel fortfarande, men den gäller bara formell myndighetsutövning, och “fel som inte anses som ringa”. I praktiken är det nästan omöjligt att dömas för ett sådant brott. 2013 inkom nästan 8 000 anmälningar om tjänstefel. 23 ledde till fällande dom.
Thomas Bull, justitieråd och professor i konstitutionell rätt, menar att tjänstefel i princip har avkriminaliserats. Att IT-skandalen på Transportstyrelsen, där förre generaldirektören Maria Ågren genom medvetna beslut röjde säkerhetsklassade uppgifter, inte heller lett till någon utredning om tjänstefel ger vid handen att det stämmer.
I grunden handlar frågan om tjänstemannaansvar både om rättssäkerhet och om förtroende för det offentliga. Enskilda medborgare måste kunna utkräva ansvar av de tjänstemän som påverkar deras liv utan att ärendet döljs för allmänheten i en stängd och tandlös disciplinnämnd.
Per Westermark och Thomas Wiklöf tvingades lägga ned sin dansverksamhet efter skattesmällen, men de stämde staten med hjälp av den oberoende stiftelsen Rättvis skatteprocess. Skatteverket gick med på förlikning, och de fick tillbaka nästan alla pengar.
Men det säger sig självt att långt ifrån alla vågar eller har möjligheten att driva en skadeståndsprocess. I många fall gäller felen som begåtts mindre summor eller icke-monetära värden som inte motiverar risken för stora processkostnader. Det gör dem inte mindre viktiga. Stat och kommuner måste hållas ansvariga för sin verksamhet.
Riksdagen uttalade sig under onsdagen för ett återinförande av tjänstemannaansvaret. Nu gäller det för regeringen att lyssna och tillsätta en utredning. Ytterst står faktiskt förtroendet för hela den offentliga sektorn på spel.
