Ledare

Höghastighetsjärnvägen är inget klimatbygge

Ledare Artikeln publicerades
Snabbservice.
Foto: TT/AP
Snabbservice.

Ska staten bygga höghastighetsjärnväg måste den veta varför. Klimatet är ett perifert argument i sammanhanget.

Frågar man en miljöpartist varför höghastighetsjärnväg är ett måste blir svaret klimat. Det är i hög grad nonsens. På marginalen kan möjligen en färdigbyggd höghastighetsjärnväg påverka bil- och flygtrafik inom Sverige. Men främst kommer ett välfungerande järnvägssystem att öka resandet, en känd faktor som just miljöpartister brukar använda som argument mot att bygga motorvägar. Nu är det förstås en huvudanledning till att investera i trafikinfrastruktur – om ingen använder vägarna och spåren vore projekten helt meningslösa.

Den långsiktiga lönsamheten med höghastighetsjärnvägen – det argument som främst används av andra opinionsbildare och politiker – bygger på att kapaciteten kommer att utnyttjas mer än vad konservativa beräkningar visar. Det hela ska spilla över i ökad ekonomisk aktivitet runt noderna av spåren. Ekonomisk tillväxt betyder att ny trafik genereras, och då inte enbart i tågnätverk utan också i övriga trafikslag. Höghastighetsjärnvägen kommer i hög grad att rikta sig till affärsresenärer, sådana som också har ärenden ut i den vida världen. I ändarna av en planerad höghastighetsjärnväg finns flygplatser: Landvetter, Kastrup och Arlanda.

Emellanåt framhålls det att en investering i höghastighetsjärnväg är nästan gratis, eftersom svenska staten kan låna extremt billigt. Det är sant att låneläget är väldigt gynnsamt, statens lånebehov är begränsat och obligationsköparna är på jakt efter säkra hamnar. Men om svenska staten på ett bräde skulle låna 300 miljarder kronor kommer det medföra att obligationsköparna hamnar i en helt annan sits och priset, räntan, staten får betala kommer sannolikt att stiga, dels för de lånen och dels för andra framtida lån.

Lån lönar sig om man investerar rätt. Men om man investerar dem fel blir det ordentligt dyrt. Det räcker inte att investeringen i höghastighetsjärnvägen återbetalar sig, den kan nämligen slå ut annat som hade lönat sig bättre. Ekonomer talar om alternativkostnader. I detta fall skulle det kunna handla om att jämföra med att investera rejält i motorvägar, i regionala tågbanor, i vätgasstruktur, i järnväg för lägre hastigheter, i utveckling av framtidens trafikteknik eller i andra alternativ.

Frågan om höghastighetsjärnväg eller inte måste handla om rationella och sakliga argument. Klimatfrågan är ett känslomässigt stickspår i sammanhanget. Framtidens miljöbesparingar ligger snarare i utveckling av ny teknik och bättre bränslen i samtliga fordonsslag. Höghastighetsjärnvägens ekonomiska existensberättigande är att den driver resande och ekonomisk tillväxt, främst i och kring storstäderna. Det är utifrån det den ska behandlas.