Hemligheter och skvaller

På ett seminarium hos kristna socialdemokraterna Broderskap sammanfattade han sin publicistiska strategi.

Om Wikileaks skulle ha gått igenom de dokument man släppte om Afghanistan före publicering hade det tagit tre till fyra år. ”Vi valde att släppa dem nu istället för att vänta”, sade Assange.

Därefter skyllde han relativt obehindrat ifrån sig på Pentagon. Man hade bett om stöd för att gå igenom de 91 731 dokumenten, men blivit nekad sådant.

Nu har Wikileaks publicerat ytterligare en stor mängd dokument. Det är en blandad kompott, på cirka 250 000 dokument med internt material från amerikanska UD.

I ett dokument beskrivs Italiens Silvio Berlusconi som ”svag, fåfäng och ineffektiv”. Rysslands president Medvedev beskrivs som Robin till premiärminister Putins Batman.

Tysklands Angela Merkel sägs undvika risker och sällan vara kreativ, medan Frankrikes Sarcozy kallas Kejsaren utan kläder.

För dem som trodde att vuxna i allmänhet och diplomater i synnerhet höll sig för goda för skolgårdsskvaller är det naturligtvis rafflande nyheter.

Men det är inte bara trams som publiceras. Enligt New York Times är 11 000 av dokumenten hemligstämplade och 9 000 märkta med order om att innehållet inte får delas med personer i tredje land. Tidningen beskriver materialet som en ”inblick utan motstycke i överläggningar bakom kulisserna mellan Washington och ambassaderna runt om i världen”.

För en redaktör eller journalist är materialet oemotståndligt, när det väl har offentliggjorts. Wikileaks dokument är en världsnyhet, liksom de var i somras. Så kommer det sannolikt också att vara framöver.

Vad kommer det att innebära på sikt? Vilka konsekvenser får det för diplomati, internationella förhandlingar, staters maktspel gentemot varandra, att förmodat hemliga dokument regelbundet hamnar på internet?

Ett av de 250 000 dokumenten handlar om att Saudiarabiens kung Abdullah ska ha bett USA attackera Iran, med målet att sabotera landets kärnenergiprogram. Det är ganska långt från harmlösa jämförelser mellan politiker och seriefigurer. Den sortens information vill naturligtvis varken USA eller Saudiarabien se spridas för vinden, dels därför att den är känslig i sig och dels därför att den skapar prejudikat. Om alla rapporter riskerar offentliggöras kommer både diplomater och andra uppgiftslämnare sannolikt bli mer försiktiga. Därmed riskerar det internationella samarbetet bli lidande.

Var Wikileaks Julian Assange befinner sig är det ingen som vet. På söndagen höll han pressträff via videolänk. Den 24 november fastställde Svea hovrätt att han är fortsatt häktad i sin frånvaro, misstänkt för en våldtäkt, tre fall av sexuellt ofredande samt olaga tvång.

Historien är en sörja, från början till slut. Det är beklagligt, eftersom läckor i många lägen fyller en viktig funktion. Risken är att man inte ser potentiella Watergateskandaler för Wikileaks alla avigsidor.