Annons
Ledare

Gustav Juntti: Gustav Juntti: All hög utbildning är inte toppen

Gustav Juntti
Krönika • Publicerad 16 juli 2018
Gustav Juntti
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Allt färre studenter tar examen från landets universitet och högskolor. Ändå finns i dag dubbelt så många studenter som för 25 år sedan. Många hoppar av eller tar aldrig ut examen.

Mellan 1990-talets början och läsåret 2016/17 har högskolesystemet gått från att ha cirka 200 000 registrerade studenter till över 400 000. Under samma tidsperiod har befolkningsandelen som läst tre år eller mer på eftergymnasial nivå ökat från 11 procent till 27 procent.

Annons

Även på global nivå har andelen inskrivna vid högre utbildning ökat från 14 procent år 1992 till 32 procent år 2012. Högre utbildning genomgår en massifiering i hela världen.

Högre utbildning är en produkt som kostar svenska staten en viss summa per elev att tillhandahålla. Bland de dyraste är operasångare, medan läkare och jurister är relativt billiga att producera. Därtill lånar de flesta studenter av staten för att finansiera sin utbildning.

Kostnaden för högre utbildning, forskning inkluderat, uppgick i senaste statsbudgeten till 78 miljarder kronor. Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) är studieskulderna uppe i 217 miljarder kronor. För dessa slantar får Sverige alltså färre examinerade studenter än på 90-talet. Det är ett kollektivt slöseri med tid och pengar.

Det är heller inte säkert att dagens utbildningar lyckas lära studenterna vad de behöver för att landets ekonomi ska fortsätta utvecklas.

Mellan 1994 och 2006 bidrog ökad kompetens och förmåga hos arbetskraften i genomsnitt med 0,5 procent per år till Sveriges totala produktivitetstillväxt, enligt Konjunkturinstitutet. Därefter har bidraget varit betydligt lägre eller obefintligt.

Många går istället in i studier med förhoppning om att höja sin status på arbetsmarknaden, och därmed även ersättningen från arbetsgivare. Inom utbildningsekonomi kallas beteendet signalteori: En examen signalerar produktivitet till potentiella arbetsgivare.

På en fungerande marknad drivs dock priset på en produkt ned om utbudet fördubblas. När fler har en examen sänks värdet av högre utbildning på arbetsmarknaden. Samtidigt höjs trösklarna för låg- och medelutbildade att kliva in på marknaden. Dessutom skapas en cv-baserad kapprustning ingen kan vinna.

Studier brukar av socialdemokrater och liberaler framhållas som en biljett till klassresor. Det senaste decenniet har idén om breddad rekrytering till universiteten slagit rot i politiken. Högre utbildning ska lyfta utsatta grupper.

För statens vinstbefriade högskolesystem betalar skattebetalare många miljarder, men det är oklart hur mycket vi får i retur.

Annons
Annons
Annons
Annons