Ledare

Ge domstolar och åklagare allt de begär

Ledare Artikeln publicerades
Fler och dyrare rättegångar.
Foto: Noella Johansson/TT
Fler och dyrare rättegångar.

Fler migrationsfall, högre brottslighet och effektivare polis gör att landets åklagare och domstolar får mer att göra. Nu begär de mer pengar. Det är värt varenda sekin.

Antalet mål i svenska domstolar ökat kraftigt de senaste åren. Flyktingkrisen är en bakomliggande orsak. Målen i Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen fördubblades från 2015 till 2017. Men även brottmålen och familjemålen ökar i antal.

På sina håll har stärkta polisinsatser gjort att antalet domstolsärenden blivit fler. Bara i Malmö tingsrätt har antalet brottmål ökat med 19 procent hittills i år, och enligt lagman Eva Wendel Rosberg är förklaringen bland annat ”att polisen börjat leverera”.

Effektivare polisarbete räcker nu inte för att få bukt med brottsligheten. För att behålla rättssäkerhet och klara av att avhandla målen inom rimlig väntetid för brottsoffer, misstänkta gärningsmän, asylsökande och tvistande parter behövs väl fungerande åklagarmyndighet och domstolar. I sitt budgetyrkande för 2019 begär Sveriges Domstolar därför en rad ökningar av anslagen utöver ramen de kommande åren: för domstolarnas verksamhet, för rättsliga biträden och för utlänningsmål.

Det handlar om några hundratals extra miljoner i varje utgiftspost. Pengarna behövs för att upprätthålla något av det mest grundläggande i ett rättssamhälle. Det kan låta som mycket pengar för den som till vardags räknar hushållskassan men är inte mycket i förhållande till andra offentliga utgiftsposter.

För att tävla med andra attraktiva arbetsplatser för jurister måste också domstolarna och åklagarmyndigheten erbjuda bra villkor för sina anställda. Åklagarmyndigheten har för övrigt i sitt budgetyrkande för perioden fram till 2021 inte räknat med någon ökning av antalet åklagare. Däremot konstaterar myndigheten att mer resurser går åt till ”svårutredda brott som grova våldsbrott och våldtäkter, internationell och organiserad brottslighet, it-relaterade brott, korruptionsbrott och immaterialsrättsbrott.”

Om man inte får de önskade resurserna varnar åklagarmyndigheten för att satsningarna på polisen inte ger utdelning som tänkt då åklagarna inte kommer att hinna med, myndigheten inte kan behålla kompetent personal och kvaliteten i arbetet minskar. Det medför i nästa led att färre fall prövas i domstol eller att domstolen får ett svagare underlag som gör att det blir svårare att ställa utom rimligt tvivel att en misstänkt är skyldig till brott. Om fler medborgare mister tron på att det finns förmåga att utreda brott så att det går att fälla en gärningsman på goda grunder, då finns risken att färre brottsoffer vänder sig till polisen och att vittnen inte ställer upp i rätten.

Politikerna slåss just nu om att lova mest till polisen. Men det räcker inte. Hela rättskedjan måste hålla – ända vägen fram till dom.