Annons
Ledare

Försvarsbesparingar i fotnot

Budgettrixande är aldrig snyggt. Särskilt allvarligt blir det dock när det gäller statliga kärnuppgifter. Storsatsningen på försvaret som januaripartierna stolt presenterade för några veckor sedan kan redan hålla på att gröpas ur.
Ledare • Publicerad 7 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Lede fi får vänta.
Lede fi får vänta.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Förutsättningarna för försvarets ekonomi var länge oklara. Socialdemokraterna band sig efter intern dragkamp (Dagens Nyheter 27/7) till återhållsamhet och vägrade tidigare i år gå med på finansiering i linje med den försvarsberedning de varit en del av. Magdalena Anderssons (S) veckopengsjämförelse sticker ännu i ögonen. ”Alla som har gjort en budget, inklusive en tioåring, vet att man ställer saker mot varandra. Ska jag gå på bio, eller ska jag köpa godis?” (DN 16/5). Så bör en finansminister inte uttrycka sig om landets försvar.

När de fyra borgerliga partierna i våras hoppade av försvarsberedningen uppstod en ljuspunkt. Kunde regeringen ge med sig? I försvarsberedningens rapport beräknades att försvaret från och med 2025 kommer att behöva 84 miljarder årligen för att klara sina uppgifter. Det kan jämföras med dagens 56. I början av hösten meddelade S-MP-regeringen mycket riktigt att man i en uppgörelse med C och L enats om att godta försvarsberedningens krav (TT 30/8).

Annons

Nu visar det sig emellertid att finansdepartementet inte räknar upp tillskottens värde på det sätt försvarsberedningen begärde. I en fotnot i statsbudgeten låter man meddela att de tillkommande medlen ska beräknas i rörliga priser snarare än fasta. Det kan verka som en obetydlig teknikalitet men innebär att miljardbelopp kommer urholkas av inflationen. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) hänvisar till att denna metod är praxis, men det förändrar inte grundfrågan. Särskilt med tanke på att de 84 miljarder som försvarsberedningen pekade på som behov var beräknat i fasta priser. Någon sådan värdesäkring är inte aktuell och lär, erfar DN, inte heller bli det efter 2022. Det betyder att regeringen trots allt anslår mindre pengar än vad beredningen begärt, och att försvaret kommer att behöva prioritera bort nödvändigheter.

Efter år av optimistisk nedrustning vaknade Sverige sent. Med tanke på vår tids ryska aggression och en allt mer orolig omvärld är Socialdemokraternas oförmåga att tillgodose försvarets behov illavarslande. Regeringen måste skyndsamt skjuta till fler miljarder – eller ärligt stå för vilka av försvarets områden man nu önskar nedprioritera.

Max EskilssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons