Annons
Ledare

Fler häktade leder inte nödvändigtvis till fler fällande domar

Moderaterna lovar att krossa gängkriminaliteten. Förslaget om att häkta fler riskerar dock att slå fel.
Ledare • Publicerad 11 juni 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Häktning löser inte gängbrottsligheten.
Häktning löser inte gängbrottsligheten.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kampen om guldmedaljen för den tuffaste kriminalpolitiken fortsätter. Moderaterna presenterar i sitt tolvpunktsprogram en mängd åtgärder för att komma åt gängkriminaliteten. Ett av förslagen är att sänka gränsen för obligatorisk häktning från två år till ett år, i syfte att ”snabbt få bort grovt kriminella från gatan”. Obligatorisk häktning innebär inte att den misstänkte per automatik häktas, utan åklagaren måste även i fortsättningen bevisa att det föreligger särskilda häktningsskäl.

Avsikten med förslaget tycks primärt vara att komma åt aktiva gängmedlemmar. Frågan är om förslaget innebär att moderaterna vill särreglera de fall där den misstänkte begår gärningen inom ramen för organiserad brottslighet. Bör den unge gängmedlemmen häktas på andra grunder än narkomanen som stjäl för att kunna köpa heroin? Ett sådant förslag riskerar att bryta mot likhetsprincipen.

Annons

En särreglering vore förvisso i linje med ett annat förslag i tolvpunktsprogrammet, nämligen förslaget om skärpta straff för gängrelaterad brottslighet. Förslaget om dubbla straff för brott som har ett samband med organiserad brottslighet tycks ha kopierats rakt av ur det så kallade ghettopaketet som den danska regeringen presenterade tidigare i år.

Att problematisera häktningsförfarandet handlar inte alls om att det är synd om kriminella utan att det finns flera skäl att ifrågasätta effekterna av häktning. När det gäller de psykologiska effekterna av häktning lyfts Sverige ofta fram som ett skräckexempel. Johan Eriksson, den försvarare som sex år i rad röstats fram som den som advokater själva skulle anlita om de behövde en försvarsadvokat, jämför häktningsprocessen i Sverige med tortyr. Dessutom är häktning en tämligen dyr historia – en häktad person kostar drygt 3700 kronor per dygn. Därtill döms inte alla som häktas, och utöver den personliga tragedi det innebär att vara frihetsberövad utan grund innebär det även ytterligare kostnader i form av skadestånd. Häktning bör därför aldrig vara ett mål i sig.

Det är naivt att enbart fokusera på socioekonomiska faktorer och tro att fritidsgårdar löser problemet med tonåringar som mördar för att klättra i gänghierarkin, men att sträva efter att häkta fler löser knappast problemet. Fokus bör istället ligga på att lösa brotten snabbare och lagföra fler. Det är en viktig distinktion i sammanhanget: en häktning leder inte per automatik till en fällande dom.

Jenni Hotti
Annons
Annons
Annons
Annons