Ett parlament som målas om
Deltagandet i EU-valen har länge varit lågt, men i år vände det i flera länder. Det ökar legitimiteten för Europaparlamentet. Väljarna valde samtidigt att skaka om partigrupperna rejält, enligt prognoserna när detta skrivs på söndagskvällen.
I Tyskland föll Socialdemokraterna till tredje största parti, omkörda av De Gröna. Konservativa CDU/CSU, klarade positionen som första parti, men med ett stort tapp. Tysklands storlek gör att den tillbakagången betyder mycket för gruppen EPP, där också svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår. Även om EPP försvarar positionen som största grupp tappar den runt 40 mandat (enligt de första prognoserna) till drygt 170. Det försvagar möjligheten för Manfred Weber från bayerska CSU att bli den som leder EU-kommissionen.
Socialdemokraterna och de konservativa i Europaparlamentet får därmed inte ens majoritet ihop, vilket ökar de andra gruppernas inflytande.
Den liberala gruppen, ALDE, där Centerpartiet och Liberalerna sitter, är den traditionella grupp som går fram mest i EU-valet, enligt de första prognoserna. Framgången för ALDE i kombination med att allt färre väljare i Sverige är motståndare till EU-medlemskapet gör att svenska Liberalernas resultat är att betrakta som ett stort misslyckande. Det gäller även om partiet räddar ett mandat, vilket Valu tydde på. Med sitt oreserverade JA! står L kvar vid en fråga som svenskarna har lämnat. Med en annan strategi borde Liberalerna haft betydligt större potential. Jan Björklunds arv blir att lämna över ett parti som är mycket svagt, till och med i det som är partiets kärnområde.
Miljöpartiets tillbakagång är möjligen en nationell framgång, men tillbakagången sedan förra EU-valet är ett misslyckande med tanke på att den gröna gruppen ser ut att växa rejält och att de svenska väljarna satte klimatfrågan högst. Det mer mittenorienterade tyska systerpartiet De Gröna gick extremt bra, vilket gör att MP i Sverige bör fundera över sin allt tydligare vänsterorientering.
Kristdemokraterna hamnade i valspurten i kanonernas riktning, främst genom den tidigare EU-parlamentarikern Lars Adaktussons uppmärksammade röstningar kring abortfrågan. KD har fått känna av att en snabb uppgång också innebär att man får allas ögon på sig och att man kommer att möta både hårdare granskning och tjuvknep. Återstår att se hur det slår i riksdagssympatierna.
Socialdemokraterna såg i Valu ut att försvara sina mandat med runt 25 procent, det är fortfarande intressant att se S jubla över siffror i det häradet.
Moderaterna försvarade också enligt SVT-prognosen sin position. Om den inte slog fullständigt fel är lättnaden stor i partiledningen eftersom pressen minskar och att man kan ladda för att hitta tillbaka i inrikespolitiken.
Sverigedemokraterna stod mellan tre och fyra mandat i Valu, och trots ett stort lyft är 16-17 procent ett resultat som inte når upp till de högsta drömmarna hos de partiaktiva. Både i riksdagen och EU-parlamentet är SD etablerat som ett av de största partierna. Men längre än till männen når inte SD. SD:s partigrupp, ECR, såg dessutom ut att tappa rejält. De övriga nationalistgrupperna fick inte så stora framgångar som många hade väntat sig. Nationell Samling i Frankrike såg dock ut att bli störst med runt 23 procent. Men den procentsiffran visar samtidigt att uppdelningen i väljarkåren är stor också i Frankrike.
Vänsterpartiet gjorde inte något superval. Vänsterns systerpartier i Europa gick inte heller framåt, vilket försvagar socialist/kommunistgruppen GUE/NGL.
EU kommer med den nya fördelning möjligen bli svårare att styra, men att de två stora grupperna tappar sin dominans betyder samtidigt mer inflytande åt andra. EU-parlamentet är nytt, men inte med nödvändighet sämre.
