Ledare

Dopa inte marknaden med låtsasjobb

Ledare Artikeln publicerades
Tillför bara äkta vara.
Foto: isabell Höjman/TT
Tillför bara äkta vara.

Traineejobb. Extratjänster. Yrkesintroduktionsanställning. Utbildningskontrakt. Plusjobb. Kärt barn har många namn.

När arbetsmarknadspolitik och arbetslöshet debatteras brukar politikerna kasta siffror på varandra: vi ska skapa 32 000 traineejobb! Vi satsar 920 miljoner på etableringslotsar!

Tyvärr blir resultaten av dessa åtgärder sällan som man tänkt sig.

Riksrevisionen har i en ny rapport granskat 23 arbetsmarknadsinsatser som introducerats mellan 2006 och 2015. Myndigheten har frågat sig om deltagandet lever upp till politikernas mål. Det visar sig att samtliga regeringar under perioden kraftigt överskattat antalet deltagande i arbetsmarknadspolitiska program.

Svensk arbetsmarknadspolitik är något av ett fiasko. Någon annan slutsats kan man inte dra av rapporten. Riksrevisionen har bland annat granskat regeringarnas uppskattningar av hur många som skulle komma att omfattas av ett visst arbetsmarknadsprogram. Resultatet är nedslående. I tre fjärdedelar av bedömningarna låg deltagarnivån på hälften av det förväntade. I en fjärdedel av fallen var deltagandet så lågt som under 20 procent av vad regeringen uppskattat innan reformen sjösattes.

Svenska politiker och tjänstemän är helt enkelt usla på att räkna, alternativt dumdristigt optimistiska. Vissa fall är nästan skrattretande, som praktikinsatsen ”Lyft” från 2010. 40 000 arbetsdeltagare skulle det bli – lika många personer som antal invånare i städer som Borlänge, Kristianstad, Karlskrona och Luleå. Resultatet: 1 600 personer, alltså fyra procent av det förväntade, deltog.

Visst finns det undantag, som exempelvis nystartsjobben. Denna satsning gav jobb åt 17 000 av 22 000 förväntade. Men framgångsrika arbetsmarknadsprogram tillhör undantagen.

Vad är då problemet? Trots att satsningarna är dyra och ineffektiva är det ju bättre än ingenting, kan man ju tycka. Men precis som Riksrevisionen konstaterar är de låga resultaten slöseri med offentliga resurser. Riktade anslag till Arbetsförmedlingen som inte utnyttjas låses inne.

Det är inte legitimt att miljard efter miljard av skattebetalarnas pengar läggs på åtgärder som inte lever upp till de mål politikerna lovar. Sverige behöver en ny strategi för att komma åt arbetslösheten. Problemet är inte att det finns för lite jobb, utan att matchningen på arbetsmarknaden är för dålig. En stor del av de arbetslösa har helt enkelt för låg kompetens.

Här behövs generella, långsiktiga satsningar för att lyfta denna grupp. Det kan röra sig om att stärka språkförståelsen, eller förbättrade grundskole- eller gymnasiekunskaper. Talar man svenska väl och har gymnasiekompetens är chanserna att få ett jobb i en högkonjunktur goda.

Kraven på den enskilde måste också skärpas. Riksrevisionen konstaterar att ”det kan vara en utmaning att motivera arbetssökande at ta del av en insats”. Ett bidragstak är därför en bra idé. Sverige har inte råd att pumpa in mer pengar i verkningslösa system.