Ledare

Brandin: Gemensamt ägande ingen lätt sak

Ledare Artikeln publicerades

Bostadsrätter är en nordisk företeelse, ekonomiska föreningar med styrelse och årsstämma. Jag äger inte min lägenhet, bara rätten att bo i den.

Ljuvliga april! I år firades en superpåsk, det betyder att lutheraner, katoliker, ortodoxa och judar firat påsk samtidigt. Så är det inte alltid. En fin konstrunda har lockat på hela Österlen och Söderslätt, vattenfallet i Dalköpingeån brusar mot hängpilens grenar och ån rinner plötsligt ut åt öster. Vårrusiga kattor och duvor jamar och kuttrar, flyttfåglar letar boplats. Och storken har bosatt sig på Vollsjö kyrka. I vårens skarpa ljus syns flagnande fönsterfärg och trasiga staket, de ropar uppfordrande på underhåll.

Allemansrätten borde gälla på bostadsmarknaden också, så annonserar BoKlok, som är Skanska och IKEA i samarbete. Nu letar vårrusiga människor efter bostad. I Malmö finns få hus till salu, men många lägenheter. I våra kommuner finns en större variation, gamla skånelängor i byar, nya villor i städernas utkanter, en del nybyggda flerbostadshus. Det som det finns minst av överallt är hyreslägenheter. Behovet är nu stort för ungdomar som ska flytta hemifrån och för nyinflyttade med uppehållstillstånd. Men hyresrätter omvandlas till bostadsrätter, i en katt-och-råtta-lek blir bristen på hyreslägenheter akut och nya behöver byggas.

Det byggs fler bostadsrätthus för det ger snabbare intäkter än att äga och förvalta ett hyreshus. Det finns över 30.000 bostadsrättsföreningar i Sverige. För den som i övre medelåldern flyttar från en villa till en bostadsrätt är det ofta dubbelt så dyrt och hälften så stort. Men ändå.

Den första bostadsrättslagen stiftades 1930, idén var att bostadshuset skulle ägas gemensamt av de boende i en ekonomisk förening. Politiskt var socialdemokrater, liberaler och centern för, medan högern och kommunisterna var emot. Den ursprungliga tanken bakom bostadsrätterna är kooperativ. Därför var det länge självklart att man inte kunde spekulera med dem, ville man flytta fick man inte sälja som idag, utan lägenheten gick tillbaka till föreningen. Nu har det blivit det snabbaste – nästan enda – sättet att skapa en förmögenhet. Lägenhetspriserna stiger anmärkningsvärt, för att inte säga katastrofalt, framför allt i centrala Stockholm, Göteborg och Malmö.

Bor jag i en bostadsrätt äger jag ändå inte min lägenhet. Jag kan belåna lägenheten, men har också indirekt lån genom föreningen. Avgift betalas till drift, underhåll och räntor. Tapeterna är mina, men ytterväggen och isoleringen tillhör fastigheten. Vatten- och avloppsledningar hör till huset, men jag är skyldig att rensa golvbrunnen i duschen. Föreningen kan bestämma att jag inte får ha gult tyg på min balkong.

Det behövs både bostadsrätter, hyresrätter och enskilt ägande. Bostadsfrågan är en politisk fråga, som skulle behöva större engagemang.