Ledare

Bo Pellnäs: Makedonien efter folkomröstningen

Gästkrönika Artikeln publicerades
Bo Pellnäs
Bo Pellnäs

Den misslyckade folkomröstningen i Makedonien kan leda till ökat ryskt grepp om landet och destabilisering på Balkan.

I nästan 30 år pågick högljudda konflikter inom och mellan Makedonien och Grekland om vad den makedonska stat, som bröt sig ur det dåtida sönderfallande Jugoslavien, skulle få kallas. Namnstriden ledde till att Grekland blockerade en makedonsk anslutning till EU och Nato. Men så lyckades staternas ledare äntligen ena sig om en kompromiss – ”Norra Makedonien”.

Nu har Makedonien genomfört en folkomröstning om namnet, som inte förde frågan framåt. Den nuvarande regeringen hade kopplat namnfrågan med en anslutning till Nato och EU. Det var en koppling, som man hoppades skulle splittra den konservativa oppositionen, där de tongivande är motståndare till det nya namnet, men där många är positiva till ett närmande till Nato. Nu röstade bara 37 procent av befolkningen av de minst 50 som krävdes och resultatet blev alltså en besvikelse.

Inget i Makedonien är så enkelt som det ser ut vid första anblicken.

Politikernas knytningar till organiserad brottslighet finns i alla partier. Politiska frågor utnyttjas för att skapa låsta positioner i syfte att förhindra att status quo rubbas på ett sätt som stör affärerna. Smuggeltrafiken av knark och kvinnor till Västeuropa har pågått ostörd genom åren. Den löper genom Bulgarien, Makedonien och vidare genom Albanien eller Kosovo till främst Italien. Alla försök att skapa ett oberoende, fungerande rättsväsende har makedonska politiker alltid bejakat, men aldrig genomfört. Knytningar till Nato och EU ses nog som ekonomiskt gynnsamma, men tillåts säkert inte störa den kriminella verksamheten.

För Ryssland är en Nato-anslutning för Makedonien starkt oönskad. Inte för att landets egen betydelse är så avgörande, men därför att det är en bricka i kampen om inflytandet på hela Balkan. För ryssarna är det viktigt att Serbien hålls utanför Nato. Ryska pengar och propaganda finner sedan några år tillbaka sina vägar in i Makedonien. Förbundskansler Merkel och den amerikanske förvarschefen Mattis besökte därför landet och försökte påverka folkomröstningen, förgäves som det visade sig.

Att Italien skulle ta kontroll över den maffia som länkar knark- och kvinnotrafiken vidare, är att hoppas för mycket. Men om man bestämde sig för detta, skulle EU kunna göra skillnad i Makedonien, om än uppgiften är komplex. Även Sverige har därför ett intresse av att parlamentet i Skopje nu orkar ta ett beslutsamt steg mot EU och Nato. Vår ambassadör på plats, Mats Staffansson, med tidigare placering i Belgrad, är nog den svenske diplomat som är bäst skickad att på plats understödja ett gemensamt agerande från EU:s alla krafter i landet. Makedonien är en liten bricka i ett stort spel men får i denna stund inte hanteras slarvigt och förloras till ryssarna. Det vore ett bakslag i kampen för ett stabilt, fredligt och mer demokratiskt Balkan.

Bo Pellnäs