Annons
Ledare

Bo Pellnäs: Bo Pellnäs: Går Trump in i Iran?

Efter stora ansträngningar lyckades USA och EU, med stöd från Ryssland, förmå Iran att 2015 avbryta utvecklingen av egna kärnvapen. Kontroller har visat att Iran uppfyllt sina åtaganden och hedrat uppgörelsen.
Bo Pellnäs
Gästkrönika • Publicerad 16 maj 2019
Bo Pellnäs
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Bo Pellnäs
Bo Pellnäs

Som nybliven president gjorde Trump klart att avtalet var ”det sämsta någonsin”. Han upphävde i maj 2018 USA:s stöd för överenskommelsen samt införde sanktioner, riktade mot Irans oljeexport och dess ekonomi i stort. Redan i mars hade han sparkat utrikesminister Rex Morrison, som avrådde från att bryta avtalet. Försvarsminister Jim Mattis var av samma åsikt och avgick i slutet av året. I stället har Mike Pompeo och John Bolton tagit plats som Trumps närmaste medarbetare. Båda kan definieras som säkerhetspolitiska ”hökar”. Bolton har en solkig meritlista från 2003 när USA anföll Irak. Som hantlangare till vicepresident Cheney var han involverad i spelet med att förvanska underrättelser om Irak. Vare sig det gällde att undertrycka vissa, blåsa upp andra eller rent av att förfalska dem. Allt för att få president George W Bush att besluta om en invasion.

Sannolikt bär Bolton en del av ansvaret för att motsättningarna mellan USA och Iran har nått en oroande krisnivå. Han har i många år hävdat ett den iranska regimen måste störtas och ersättas. Att USA nu sänder hangarfartyget Abraham Lincoln med en hel marin stridsgrupp in i Persiska viken bidrar förstås till att höja spänningen. Men det beror mer på tajmingen än själva åtgärden. Amerikanska hangarfartyg har även tidigare passerat in genom Hormuzsundet.

Annons

Vem som har ansvaret för styrkedemonstrationen i Persiska viken är oklart. President Trump upplever sig uppenbarligen föst in i en situation med osäker utgång och visar öppet sitt missnöje med John Bolton. Men det kan vara enbart ett spel för galleriet. Säkerligen får han positiva reaktioner både från Israel och Saudiarabien. Israel ser möjligheten att med militära medel och USA:s beskydd slå sönder den iranska förmågan att de närmaste åren producera kärnvapen. Saudierna kan hoppas att Irans inflytande på den arabiska halvön väsentligen kan reduceras.

Den iranske presidenten Hassan Rouhani har svarat på amerikanernas ökande press med att förklara att Iran kommer att återuppta anrikningen av uran inom 60 dagar, om EU och dess företag inte vågar bryta USA:s sanktioner.

Frågan är om Trump är beredd att löpa linan ut? Svaret kanske finns i de väljarundersökningar som ständigt bedrivs och har stora resurser till sitt förfogande. Hans presidentvalskampanj har börjat (kanske aldrig avbrutits sedan 2016?) och den stora frågan är förstås om en militär operation samlar nationen runt presidenten eller ej.

Man skall verkligen inte underskatta den krigsfara som ett presidentval eller en politisk maktkamp kan inrymma. Historien ger oss alltför många bevis på detta.

Bo Pellnäs är säkerhetspolitisk expert

Annons
Annons
Annons
Annons