Ledare

Bo Pellnäs: Där höger och vänster möts

Gästkrönika Artikeln publicerades
Bo Pellnäs
Bo Pellnäs

Rabiata politiska ståndpunkter är aldrig motsatta ändar på en rak linje. Tvärtom utgör de en politisk loop som förenas, inte på mitten utan i den yttersta spetsen.

De tyska delstatsvalen i Brandenburg och Sachsen nyligen är ett bevis för att så är fallet. Men de psykologiska grunderna till varför AfD (Alternativ för Tyskland) blir näst största parti i båda delstaterna och samlar 27,5 procent av väljarna i Sachsen, där Socialdemokrater och CDU förlorar stort, är inte lätta att förklara. Strömningarna finns i hela Europa och är ur den aspekten bokstavligen livsviktiga för oss att studera och förstå.

AfD:s framgångar är med hänsyn till dess förgreningar in i extrema högerkretsar, en känslig fråga i Tyskland med en tung nazistisk arvsbörda. Men den mest intressanta frågan är att ett demokratifientligt parti kan få denna framgång i just de delstater som ingick den östtyska kommunistiska diktaturen DDR.

Till en del beror det på att kommunister och fascister bejakar att ett land måste styras med illiberala metoder. Antingen av den starka staten eller av den starka ledaren. Man kan konstatera ett det ena alternativet ofta är det andras förutsättning. Men i botten av det hela finns en hel hop komplicerade värderingar. De rymmer olust inför det moderna samhällets utveckling, rädslor för en tilltagande laglöshet, en försvunnen framtidstro och en längtan tillbaka till en värld där någon vuxen stod som trygghetens garant. Det forna DDR ses idag av många äldre forna östtyskar som en sådan försvunnen fadersfamn. Den östtyska samhällskonkursen med katastrofala följder som stod för dörren, behövde de aldrig uppleva, eftersom den västra rikshalvan vid återföreningen pumpade in jättebelopp som förhindrade kraschen.

AfD:s väljare både i öst och väst delar dock andra upplevelser – den att se sig som övergivna av staten, att ha förlorat en position i samhället och att känna en växande oro för jobb och försörjning i en värld som globaliseras, digitaliseras och robotiseras. Allt detta får i Tyskland sin resonans i de historiska erfarenheterna från Weimarrepublikens undergång och nazisternas maktövertagande. Där finns även en känsla av främlingskap, men det är inte en tysk exklusivitet. Det är inte heller någon ny företeelse men som nu växer sig allt starkare i flera europeiska stater. Man tycker att den stora invandringen raserar värderingarna i det samhälle dit man längtar tillbaka och som man vill försvara.

Vi behöver därför noga följa hur Tyskland hanterar de politiska konsekvenserna av de två delstatsvalen. Våldet och brottsligheten i Sverige måste vi ändå hantera, snabbt och kraftfullt, men en viktig del i detta blir även att motverka de ökande klyftorna i vårt land.

Personligen tror jag att det då är nödvändigt att samtala med Sverigedemokraterna som en del i processen.

Bo Pellnäs

Säkerhetspolitisk kommentator