Ledare

Bensinskatt blir bilskatt

Ledare Artikeln publicerades
Tankar staten full.
Foto:Foto: Terje Pedersen/TT
Tankar staten full.

När bensin och diesel är utskattat från marknaden måste staten hitta nya intäktskällor.

En självklar källa för att pumpa upp statens skatteinkomster är skatten på bensin och diesel. Sverige har en bensinskatt i världstopp, runt 2/3 av det som betalas vid pumpen är skatt. Den nuvarande regeringen skruvar dessutom upp skattehöjningarna genom att skatten på fossila bränslen årligen ska öka med 2 procent mer än inflationen. Till det kommer att momsen läggs på priset inklusive energi- och koldioxidskatter.

Det går egentligen inte att invända mot logiken. Diesel och bensin är miljöfarligt på flera sätt. De senaste åren har fokus varit på den klimatpåverkan som fossila bränslen har. Och vill man ha bort något från marknaden finns det få lika effektiva sätt som beskattning.

Om Sverige hade kunnat bestämma skattesatsen på hela klotet hade det dessutom varit riktigt effektivt för att påverka klimatutsläppen. Ur klimatsynpunkt är dock de svenska skatternas direkta påverkan minimal. Vi får bara hoppas att andra länder hakar på genom att skrota bränslesubventioner – i många länder betalar staten en del av bensinnotan, och i stället inför och höjer koldioxidskatten.

Problemet för den som betalar vid pumpen är att alternativen är få. De flesta bilar drivs av bensin eller diesel. Etanolalternativet drevs både in och bort av staten. Gas är litet i sammanhanget och elbilarna har fortfarande en liten del av nybilsmarknaden.

Även om elbilar, hybrider och andra alternativ kommer att växa starkt tar det tid innan fordonsflottan har bytts ut. De flesta bilägare har dock kunnat glädja sig åt att förbrukningen på moderna bilar sjunkit. Om bilindustrin fortsätter sin omställning kommer bilparken att bli grönare för varje år.

Problemet för staten är att den har gjort sig mer och mer beroende av bränsleskatterna. Energi- och koldioxidskatten på bensin beräknas 2017 stå för nära 20 miljarder kronor. Motsvarande skatter på övriga oljeprodukter – där diesel utgör merparten – står för ytterligare 26,5 miljarder kronor. Till det kommer momsen som räknas på skatten. Men om den höga beskattningen leder till att miljömålen uppfylls står staten inför ett nytt problem: att skatteintäkterna försvinner. Då måste staten hitta nya miljarder någon annanstans.

Som Miljöpartiets språkrör och klimatminister Isabella Lövin konstaterar i DN (14/6) ” Vi tror mycket på skatteväxling. Men när vi väl fasat ut allt som är miljöskadligt, så fungerar ju inte den mekanismen längre”.

När beskattningen har gjort att svenskarna slutat att använda fossilbränslebilar kommer det alltså att komma till nya ”mekanismer” för att täppa luckorna i statens budget.

Det ligger nära till hands att de skatterna kommer att hittas i transportsektorn även i framtiden. Då i former av nya avgifter för vägslitage, en utbredning av vägtullar, högre elskatter, högre skatter på ägande av fordon och allt annat en kreativ regering kan komma på.

För inte ens miljöskatter är främst miljöskatter. Mest av allt är de bara skatter.