Ledare

Är konstgräs farligt för miljön eller ej?

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Vegard Wivestad,Grøtt

Replikskifte om krönika

Fredrik Ardefors, vd Svensk Däckåtervinning

Johanna Nylander skriver i en gästkrönika (26/2) att det svenska förbudet mot mikroplaster i hudvårdsprodukter, tandkräm och kosmetika är symbolpolitik och menar att förbudet i stället borde riktas mot konstgräsplaner.

Nylander har helt rätt i att vi måste minska mängden mikroplaster i naturen. Men att förbjuda konstgräsplaner skulle vara destruktivt för folkhälsan. Fotboll är vår största folksport och den ökade mängden konstgräsplaner har möjliggjort tusentals fler speltimmar för barn och ungdomar.

Dessutom finns det mycket lite som pekar på att ett förbud skulle ha positiv påverkan på miljön. Den samlade forskningen pekar på att mikroplastsvinn från konstgräs är betydligt mindre än befarat samt att ett förbud vore direkt negativt för miljön.

En av de största miljöutmaningarna i dag är att vi förbrukar mer resurser än vad jorden kan reproducera. Därför måste vi bli bättre på att återanvända redan framtagna och tillverkade material och konstgräsplaner är ett mycket bra exempel på hur vi på så sätt kan bli mer cirkulära. Moderna konstgräsplaner fylls med ett material som ger mattan stöd och svikt. Ett populärt fyllnadsmaterial är gummigranulat från återvunna däck, eftersom det materialet har överlägsna spelegenskaper. En annan fördel med materialet är att gummigranulaten kan samlas in och återanvändas igen i andra tillämpningsformer, exempelvis för att göra så kallad mjuk asfalt. Livscykelanalyser visar också att det är ett bättre material än alternativen sett till total miljöpåverkan från konstgräs. Genom att återanvända uttjänta bildäck som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner främjar kommunerna alltså både folkhälsan och en cirkulär ekonomi där vi sparar på jordens resurser.

Om materialet inte hanteras på rätt sätt kan gummikornen leta sig ut i naturen. Men problemet är då att planskötaren inte följer Svenska Fotbollförbundets riktlinjer – inte att konstgräsplanerna finns.

Johanna Nylander, krönikör

Att konstgräs är positivt för alla fotbollsspelare, inte minst i kalla länder som Sverige motsäger jag inte. Många barn och unga kan tack vare konstgräs träna fotboll året runt utan att skrapa knän på grusplaner, och se bara på Östersunds senaste framgångar. Däremot är det ett märkligt påstående att konstgräsplaner inte skulle vara skadligt för miljön. Svenska miljöinstitutet, IVL, uppskattar mängden svinn från svenska konstgräsplaner till mellan 1640-2460 ton om året, och Naturvårdsverket hänvisar i sin rapport om mikroplaster till både den och en studie som uppskattar svinnet till mellan 630-1264 ton om året. Hur mycket av detta som till slut hamnar i havet är svårmätt, eftersom granulatet från konstgräsplanerna framför allt sprids genom olika vägar i naturen och inte genom reningsverken. Det är självklart välkommet att planerna sköts rätt, men om man vill stoppa mängden mikroplast i naturen är inte gummibaserade konstgräsplaner hållbara. Det finns nerbrytbara miljövänliga alternativ även för konstgräset som inte släpper ut granulaten i vattendragen och i havet.