Ledare

Karin Pihl: Alla skolor bör ha nolltolerans mot bråk och stök

Ledare Artikeln publicerades
Studiero krävs för resultat.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Studiero krävs för resultat.

Det är inte främst mer pengar till skolan som gör att fler elever från fattiga hem klarar sin utbildning. Det är ordning och reda.

Förfallet i den svenska skolan tycks ha bromsat upp. Förra veckan presenterade Skolverket ny statistik som visar att fler blir behöriga till gymnasiet. Inför läsåret 2017/18 var 84,4 procent av niondeklassarna behöriga, vilket är drygt två procentenheter fler än i fjol. Men det finns ett orosmoment: ojämlikheten ökar.

Enligt en ny granskning av Dagens Samhälle (nr 34/2018) sjunker gymnasiebehörigheten på kommunala högstadieskolor i 95 kommuner. Skillnaderna mellan grupper är stor. Bland elever med svensk bakgrund klarar 91 procent grundskolan. Motsvarande siffra för elever med utländsk bakgrund är 69 procent. De som har invandrat efter skolstart har, föga förvånande, ännu svårare att gå ut nian med godkända betyg. Studievanan i hemmet är också avgörande. Av de som har föräldrar med högskoleutbildning klarade 95 procent grundskolan, jämfört med 51 procent av de elever vars föräldrar saknar gymnasieutbildning.

Att det skiljer sig så pass mycket i resultat mellan olika elevgrupper är ett misslyckande. Konsekvenserna kommer att bli stora – främst för de unga pojkar och flickor som inte kan söka till ett yrkes- eller högskoleförberedande gymnasieprogram och därmed får radikalt sämre möjligheter att skaffa ett jobb, men också för samhället.

Invandrarbakgrund och låg utbildningsnivå i hemmet är en förklaring till att vissa skolor uppnår sämre resultat än andra. Men det är ingen ursäkt. Inte heller går det att ge skolorna några extra miljoner och hoppas att pengar kommer att lösa problemen. Det som krävs är allt det som kännetecknar en bra skola: ordning och reda, höga förväntningar, tidiga stödinsatser och tydliga krav.

Här kan rektorer och kommunpolitiker lära av goda exempel. Ett sådant är Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg, där rektorn Hamid Zafar tog över ansvaret för en skola med anarki som vardag. Skolk och stök i korridorerna var normalt. Lärarnas arbetssituation var under all kritik. Efter en rad reformer lyckades rektorn vända trenden. Skolan är numera så gott som fri från all kritik från Skolinspektionen.

I stället för stök råder ordning. Inför alla lektioner står eleverna på led och tar läraren i hand. Kränkande språkbruk är förbjudet och eleverna erbjuds läxhjälp och förlängd skoldag.

Statsbidrag i all ära – råder det kaos i klassrummet kommer resultaten att bli därefter. Att ställa krav är att bry sig, som en känd gammal slogan formulerade saken. Den devisen ska inte bara gälla barn till utbildade medelklassföräldrar.