Annons
Ledare
Fel utformade kontrollsystem riskerar att skada sjukvårdens främsta kvalitetsmetod: tillit.
Åke Andrén-Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 4 juni 2018
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Åke Andrén-Sandberg
Åke Andrén-Sandberg

Den 1 juni kom delbetänkande nummer två av den statliga utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård” skriven av regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh. Det ska bli mycket spännande att läsa den mer i detalj eftersom den ska ses som utgångspunkt för hur den svenska primärvården ska utvecklas. Att den ska göra det är alla partier överens om. Huruvida det blir enighet också om den praktiska utformningen återstår dock att se i en tidsperiod då alla partierna vill profilera sig i en valrörelse.

I en nyligen publicerad intervju med allmänläkaren Karl-Axel Eriksson i Göteborg finns några åsikter som förhoppningsvis kommer att tas upp i utredningen. Eriksson har arbetat som allmänläkare i 30 år och tillhör dem som träget gjort sitt arbete utan att göra väsen i massmedia eller politik av det. (tryggvard.se) Han anser att under hans 30 yrkesverksamma år är det mycket som har förändrats, men inte alltid till det bättre: ”I dag är det mycket av att storebror ser dig. Arbetet styrs av budget och poäng efter antal besök, inte utifrån den faktiska kvalitet som levereras. Det har byggts upp en enorm kontrollapparat och vården tvingas hela tiden leverera mängder av administrativa data.”

Annons

I intervjun framkommer också att tillit borde tillmätas en större betydelse i läkarens arbete med att träffa patienter, ställa diagnos, behandla och bota. Med tillit menas då att arbetstagare och arbetsgivare i sjukvården har förtroende för varandras kompetens, arbetsförmåga och yrkesskicklighet. Denna typ av tillit – som ska gå i båda riktningarna – främjar arbetsmiljön och arbetslusten, vilket i sin tur innebär att skattebetalarna får mer och bättre sjukvård för sina skatteinbetalningar.

En förutsättning är då att varje läkare – liksom varje sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, etc – inte blir anonym utan är en person som i sig själv betyder något och någon man efterfråga vilka erfarenheter han eller hon skaffat sig i vården: Vad är bra och vad måste göras bättre? Sjukvården kommer alltid att vara en dynamisk verksamhet som måste utvecklas i takt med forskningens framsteg och befolkningens utveckling. Utvecklingen är emellertid till mycket liten del slumpmässig och till allra största delen styrd av någons beslut. Det gäller då att göra dessa beslut så kloka och välgenomtänkta som möjligt och att bättre än att bara tillgodose de administrativa synpunkterna.

Om man har tillit till varandra inom sjukvården har man rätt att utgår från att alla gör sitt bästa för patienterna och att alla har någonting att tillföra. Inte bara tillföra något i den dagliga praktiska verksamheten utan också i förståelsen hur vården ska utvecklas. Ömsesidig tillit gör vården bättre.

Åke Andrén-Sandberg

Professor emeritus i kirurgi, Borrby

Annons
Annons
Annons
Annons