AI kräver mer än artificiella reformer

Det är därför med höga förväntningar som världens AI-elit i dagarna samlas för en serie konferenser i Sverige. Detta har blivit ett tillfälle för flera att uppmärksamma AI-relaterade frågor i Sverige.

Den uppmärksamheten behövs: Regeringens digitaliseringsråd har konstaterat att det i Sverige råder stor brist på kvalificerad IT-kompetens. Den bristen slår på AI-området där utvecklingen sker snabbt och i global tävlan. Svensk basindustri har inte heller sett nyttan och vinsten med AI enligt Fredrik Heintz, lektor inom artificiell intelligens och integrerade datorsystem på Linköpings universitet (SR Ekot 18/7).

Tyvärr stannar sällan diskussionen om hur Sverige ska förhålla sig till ny teknik vid sådana jordnära frågor. I stället är företrädare för både regering och näringsliv snabba med att kombinera orden Sverige och världsledande. Politiken har en viktig roll som lagstiftare, medan offentlig sektors hantering av ny teknik och persondata är växande och viktiga frågor.

Men världsledande? Oftast leder sådant tal mest till projektpengar åt myndigheter, under förra året finansierades 194 AI-projekt bara via Vinnova.

Men AI-tekniken kräver mer än artificiella reformer. Myndighetsprojekten får inte skymma sikten från det politiskt svåra. Oavsett om det gäller artificiell intelligens, digitalisering eller delningsekonomi är svårigheterna som diskuteras allt som oftast utslag för de strukturella problemen i svensk ekonomi.

Dessa kan bara lösas med breda reformer inom högre utbildning, bostadsmarknad, innovationsfinansiering, arbetskraftsinvandring och skattepolitik.

Sveriges bidrag till AI-utveckligen bör även ske med en europeisk utgångspunkt. Först då är förutsättningarna storskaliga nog för att på allvar konkurrera med forskning och utveckling i teknikjättarna Kina och USA. Här har svenska politiker ett stort arbete framför sig för att möjliggöra sameuropeiska lösningar inom implementering, standarder och forskning.