Debuten It’s Time är på ett sätt förbluffande mogen, på annat sätt ofärdig. Det luktar hemmastudio här och var, och avsaknaden av organiskt samspel gör låtarna plattare.

Men Anders Norman har en ljus, Stefan Andersson-hes röst och känsla för catchy melodier. Plus det mjuka, Eagles- eller Bryan Adams-på balladhumör-färgade sound man kan kalla albumorienterad rock: radiovänlig, välpolerad och ofta melankoliskt romantisk.

Titellåten It’s Time och Playing On The Radio luktar mest hit, plus den suggestivt klaviaturdrivna The Words You Never Say. Världen har förlorat en börsmäklare – men vunnit en västkustrockare.