Det föga varierade upplägget bryts av den avslutande tangolekstugan, och det är faktiskt välgörande.
Musiken bär på folkton och en lyrisk kammarmusikalisk touche. Det är kvaliteter som också präglar
Tuomas Turunen, en pianist med förvånansvärt nivellerad anslagsdynamik, som bidrar med en fint komponerad svit.