Kultur och Nöjen

Nu vill Linnea spela första fiolen

Kultur och Nöjen Artikeln publicerades

En bra roll i en ny musikal kan bli det "break" Linnea Larsdotter Mikkelä behöver. Smygetjejen jobbar för sin dröm i New York, och förbereder sig just nu som bäst för examen från sin tvååriga musikalutbildning.

Linnea, yngst av de tre fiolspelande Mikkelä-systrar som förr sågs flitigt i folkmusiksammanhang, går för närvarande en tvåårig utbildning på New York Film Academy's Musical Theatre Conservatory. Ledd av aktiva Broadwayartister, och för ovanlighetens skull inte främst inriktad på ensemblespel – utan på huvudroller.

– Det som gör skillnad, för mig, att gå en utbildning här istället för i Sverige är att man fokuserar på agerandet i första hand. Att berätta en historia, säger Linnea.

Dramapedagogen Sanford Meisners teknik handlar om att vara totalt fokuserad på sin partner och att reagera instinktivt på vad han/hon ger.

Parallellt med att Linnea förberett sig för slutprovet, med en sång specialskriven för henne av rutinerade musikalkompositören Andrew Gerle, har hon fått en nyttig dos av "verkliga livet." Efter en lyckad audition landade nämligen Linnea en större roll i en nyskriven musikal.

"Europa" är en rockmusikal med science fiction-inramning. Den utspelar sig inte i det Europa vi känner, utan på den iskalla Jupitermånen med samma namn. För närvarande är den "bara" en off-off-Broadwayproduktion, som i förra veckan kördes i fyra testföreställningar. Men lyckas den locka finansiärer kan det bli en helt annan femma.

– Enligt produktionsteamet ser det väldigt ljust ut inför hösten, säger Linnea förhoppningsfullt. De har tidigare nämnt att de gärna ser samma cast i den större produktionen, och de verkar nöjda med min prestation.

Linnea spelar Verity, ena halvan av ett "okynnigt" tvillingpar.

– Verity är underbar att spela, säger Linnea. Jag blir oftast castad i mer dramatiska roller, så att få spela en mer komisk roll var jättehärligt.

Svårast med att acklimatisera sig i New York, och musikalvärlden, har det varit att få till en felfri amerikansk accent, tycker Linnea (som droppat det omöjliga "Mikkelä" men behållit det smått exotiska "Larsdotter").

– Utan rätt accent är det svårt att få jobb, berättar hon. Det gäller både film- och scenbranschen. Annars är det som varit svårast, rent personligt, att acceptera kulturskillnaderna mellan amerikaner och svenskar. Vi har ett helt annat kritiskt tänkande och är vana att ifrågasätta, och det är ibland svårt att göra här.

Att det är ett kringflackande, konkurrensutsatt liv som väntar henne efter examen är hon helt införstådd med:

– Jag trivs inte om jag inte får jobba på scen, så just nu går arbete före drömmen om ett hus med trädgård.

– Den känslan som att stå på scen för med sig, den är svår att beskriva. När man får full respons från publiken, den är det inte mycket som slår. Att få berätta historier som berör andra, och kanske får andra att våga drömmen om ett liv på scenen, det är det som driver mig.

Hon kommer alltid att komma tillbaka till Sverige, säger hon. Närmast i sommar.

– Men musikalmarknaden i Sverige är mager, så jag har även tankar på London. Jag får bo där det finns jobb, helt enkelt.