Kultur och Nöjen

Julius firar 30 år som show- och konsertfixare

Kultur och Nöjen Artikeln publicerades

Efter 30 år i nöjesbranschen är Stefan "Julius" Malmström tillbaka på Alnarp, där han växte upp. Men det innebär ingalunda att cirkeln är sluten.

BILD: CLAES NYBERG - Absolut inte. Det finns så mycket kvar att upptäcka, säger Julius, fortfarande sugen på nya utmaningar. - Jag ser fram emot att sitta på pensionärshemmet och boka popband till pensionärsträffarna! I tre decennier har Julius suttit som en spindel i nätet runt Skånes nöjes-, konsert- och musikalliv. Blotta anblicken av Julius evenemangskalender sedan 1972 är utpumpande. Redan debutåret går han ut hårt med Alice Cooper, Cornelis Vreeswijk, Hoola Bandoola Band, Santana och Paul McCartney & Wings. 1970-talet är fyllt av pop och rock som T Rex, Thin Lizzy, Roxy Music, Abba, Kiss och Sweet. Sedan kommer punkåren med Clash, Ramones, Nina Hagen, Patti Smith och Elvis Costello. Vidare in i 80-talet Iron Maiden, Gyllene Tider, Motorhead och AC/DC. Man frestas säga "you name it". Under 90-talet sker en svängning bort från popen, mot shower och musikaler som "A Chorus Line", "Helt Apropå" och "Ain´t Misbehavin´". Det började egentligen redan 1967, när han hade sitt eget popband The Screamers och var så tjatig med att sälja in bandet hos artistförmedlingen att de gav honom skrivbord och telefon och sa till honom att boka själv. Och medan han sålde in andra artister så såg han förstås till att The Screamers slank med både hit och dit. - "Säg bara inget till musikerförbundet om det här", sa de till mig. Pop var något fult på den tiden. En popmusiker var ingen riktig musiker. Det är förstås mycket som förändrats under de dryga 30 åren. Inte minst artisternas status - och möjlighet att kapa åt sig en större del av kakan. - 1972 var branschen faktiskt ganska oproffsig, berättar Julius. Det var rock´n´roll-cirkusens tid, man körde runt med enorma långtradare och killen som skötte ljudet var inte nödvändigtvis en ljudtekniker utan kanske en kompis. - Då kunde man som arrangör få ett plus av konserterna, som ledde till att man kunde klara ett och annat förlustarrangemang. Men idag har marginalerna minskat. Man behöver kanske tio "pluskonserter" för att täcka ett minus. De "mogna" arrangemangen ger honom utmaningarna idag. - När vi kör krogshow i Malmö och jag står och ser 20 långväga bussar strömma till, då känner jag en lyckokänsla. Här kommer ett par tusen människor, förhoppningsvis för att få en kul kväll, och det har jag medverkat till. För ett par år sedan Julius den pampiga AF-Borgen i Lund, där lokalerna inte räckte för att hysa teaterkulisser, och flyttade till Callmar slott på Alnarps universitetsområde. "Slottet" är en gammal professorsbostad. Julius Malmström har förstås många åsikter om nöjesbranschen. Han jobbar av princip utan statliga kulturpengar. Och han gillar inte att arrangörsledet allt mer sugs in i stora nöjeskonglomerat, där skivbolag flätas ihop med tv- och videoproducenter. Till sist blir allt bara en enkelriktad marknadsföringskanal för bolagens egna artister. - Kulturen har aldrig gillat att bli styrd, säger Julius. Kapitalet är viktigt, men det får inte tillåtas att styra. En nöjesarrangör blir inte nödvändigtvis polare med stjärnorna. Men vissa band har ändå knutits. Kanske framför allt med Victor Borge, den dansk-amerikanske pianisten som roade en hel värld. - Telefonen ringde hemma och min fyraåring svarade, berättar Julius. Och det var ett långt samtal. Sedan lämnade hon över luren till mig och sa "pappa, det är Viktor Skoje"! Borge insisterade på att absolut få träffa Julius barn på nästa turné. Så blev det, och där lades grunden för en lång vänskap som varade ända fram till artistens död 2000. - Sista gången han var hemma hos oss var samma år, och han ville absolut åka över Öresundsbron. Strax därpå dog han, och vi var över på begravningen. Men det hör verkligen till undantagen att man kommer så nära en artist. Namn: Stefan Julius Malmström Ålder: 53 Första konserten: The Move (med bl.a Jeff Lynne) 1967. Underligaste artistönskemålet: Jerry Lee Lewis ville ha tre tv-apparater på hotellet - och tre videoapparater och 15 filmer. Önskekonserten: En ny turné med Bette Midler. Eller en komikerträff mellan John Cleese och Rowan Atkinson. Kuriosa: Fick tillnamnet "Julius" 1969 efter att ha lovat fixa en DJ till ett nytt disco - och sedan glömt alltihop. "Jo, jag har en kille som heter Julius", sa han och lånade ihop lite skivor. Discjockeybanan fortsatte till 1986 då hans första barn föddes.