Annons
Nyheter

Ett rosa band för konsten

Oktober blir en rosa månad i Trelleborg. För Rosa bandet har ett 30-tal mer eller mindre kända trelleborgare lagt pannorna i djupa veck av skaparvåndor och, vana eller ovana, målat varsin tavla. För konstens, och den goda sakens skull.
Nyheter • Publicerad 23 september 2010
Bidragen till Rosa bandet-utställningen strömmar in till museet.
Bidragen till Rosa bandet-utställningen strömmar in till museet.Foto: 

– Många tavlor har jag gjort, men aldrig en på duk! utbrister Frans Hellstrand, trelleborgare, ordförande i Företagarna Trelleborg och, intressant nog, färghandlare som aldrig förr skapat en målning.

23 oktober ska det hållas auktion på Rådhustorget i Trelleborg, efter att de speciellt målade verken visats på museet från den 1 oktober. Då finns chansen att bli ägare till en äkta Hellstrand. Eller en äkta Bingsgård. Eller en Centervall. Eller en Troell eller tre, eftersom inte bara makarna Jan Troell och Agneta Ulfsäter-Troell deltar, utan även dottern Yohanna.

Annons

– Jag tyckte det var en kul grej. Det måste provas! berättar en annan utvald, Kulturskolans rektor Michael Nordberg.

Två följdverkningar verkar vanliga bland Rosa bandet-målarna: blodad tand, och en påtagligt ökad respekt för målarkonsten. Det är inte förrän man står framför en tom vit duken med penseln i hand som det slår en hur svårt det faktiskt är.

Museichefen Ingela Jacobsson, som annars mest formgivit affischer och vernissagekort i datorn, tillhör dem som verkligen bitits.

– Förbaskat roligt! säger hon. Att jobba med former och färger, och se vad det blir av det. Det skulle vara kul att fortsätta experimentera i någon form.

En total novis är även Michael Nordberg, som "inte målat ett streck sedan grundskolan."

– Att måla något tekniskt svårt, som ett porträtt, till exempel, det fixar jag inte, berättar Michael. Men att måla lite med färger, det ska man väl klara? Fast man upptäcker då hur svårt det är med balans och proportioner. Det enkla är svårare än man tror – men så är det ju med det mesta, inte minst musiken.

Arkitekten och poeten Madeleine Brandin är en av ganska få utställare med målerivana. Hon drömde länge om att bli konstnär och gick till och med en utbildning. Numera blir det alltid en samling nya akvareller från varje resa.

Madeleine hade svårt att välja motiv, efter att den första tanken, "bröst", slagits ur hågen.

– Jag mindes när jag gick till tandläkaren som liten, förklarar Madeleine. Jag var ju lite rädd. Men tandläkaren var en ganska mullig kvinna, och när hon lutade sig över mig kom hennes stora, mjuka barm emot mig. Oh, vilken tröst!

Men nej, Madeleine ville inte skoja om ämnet. Istället började hon rota i sina lådor efter något "skånskt." Och att det lär ingå ett eller annat byggnadsverk, det är ingen högoddsare.

Annons

Syftet, att samla in pengar till cancerforskningen, gör uppgiften att måla en tavla närmast omöjlig att säga nej till. För, som det brukar heta, "alla känner någon."

– Jag känner flera som drabbats, både inom vänner och familj. Någon har övervunnit det, men de flesta har det inte, berättar Madeleine Brandin.

– Det som är positivt med Rosa bandet är att pengarna går till grundforskning, tycker Ingela Jacobsson. Så det är inte bara bröstcancerdrabbade, utan alla med någon form av cancer, som får nytta av det.

Anna Thulin
Lars Thulin
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons