Brasiliansk jazzdrottning som älskar att uppträda

Text: Urban Nilmander
Publicerad 2 augusti 2012 11.30 Uppdaterad 3 augusti 2012 9.39
Större eller mindre text

Ystad.
Visst, den musikaliska integriteten är viktig. Men publiken, mötet med lyssnarna är viktigast. Jag älskar att uppträda. Jag gör musik för folket, något de kan ta med sig och använda som de vill hemma.

En lite trött och hes Eliane Elias har just anlänt till Frankfurt. En lång, intensiv spelning i spanska Murcia natten innan har satt en del spår.

-Just nu är rösten lite mörkare än vanligt men den ska väl komma igång igen till nästa konsert, skrattar hon.

För, även om hon beskriver sitt liv som "en enda lång turné" så vill hon inte byta det mot något annat.

-Visst kan man bli lite trött ibland men det som publiken ger mig överväger, säger hon.

En världsartist med 24 skivor bakom sig med mycket tydliga brasilianska musikrötter. Ändå överraskade hon både skivpubliken och live-publiken nyligen.

Valet av Doors gamla hit "Light My Fire" som titel fick många traditionalister att lyfta på ögonbrynen.

Men även där finns klara trådar till hennes mjuka brasilianska rytmer och jazzimprovisationen som gjort henne till en av de mest omtalade pianisterna just nu.

-Doors-låten bara växte fram när jag satt där och improviserade och alla i kvartetten älskade den, säger hon.

Nya plattan innehåller också en Stevie Wonder-tolkning och samarbete med legendariske Gilberto Gil.

-Wow, fantastiskt att jobba med en av mina stora idoler.

Den nya skivan beskriver hon som en arkitektonisk skapelse där alla byggstenar som inte verkar passa ihop gör det i slutändan.

-Det bästa beviset på att det fungerar är att jag fått jättefina recensioner av popskribenter, jazzskribenter och latinskribenter, säger hon.

Den musikaliska resan går annars från hemmastaden Sao Paolo och tidig förälskelse i pianospel, över klassisk musik, brasilianska rytmer och jazz till en permanent landning i New York för 30 år sedan.

-New York är samma typ av stad som Sao Paolo. En hårt arbetande stad som inte uppkommit genom turism. Kosmopolitiskt med mängder av kultur, städer som aldrig sover, säger hon.

New York-flytten innebar också att hon träffade sin make Randy Brecker och tillsammans gjorde de albumet "Amanda", en hyllning till deras dotter.

-Randy älskar min röst och övertalade mig att sjunga på den plattan. Jag som bara sett mig själv som pianist, jag har ingen stor röst, säger Eliane Elias.

Men igen, publiken och skivbolagen älskade hennes coola röst och idag ser hon det annorlunda.

-Rösten har inkorporerats i mitt musikaliska uttryck och idag har jag inga tankar på att sluta sjunga, säger hon.

Och trots att hon idag tillbringat mer än halva livet i USA tvekar hon inte om sina rötter.

-Jag är brasilianska! Där finns mina mänskliga och musikaliska rötter och jag återvänder mentalt hela tiden, säger hon.

Jazzen tog tag i henne tidigt och särskilt amerikanska pianister som Bud Powell, Art Tatum, Oscar Petersen och Bill Evans.

-Jag var helt förtrollad av Bill Evans. Där fanns melodier och en cool attityd som jag älskade och jag gjorde transkriptioner av hans solon, säger hon.

Hon har fått åtskilliga priser genom åren och nominerats till ett antal Grammys för sin musik. Hon har samarbetat med symfoniorkestrar, tolkat nationalikonen Jobim på flera plattor, gjort en pianoduoplatta med Herbie Hancock, fått sin musik tolkad av Danska Radions Big Band och just nu turnerar hon med sin kvartett med maken Marc Johnsson på bas.

På frågan om hon har något drömprojekt hon gärna vill ge sig på blir hon först tyst.

-Jag vet inte. Jag tycker att jag uppfyllt så många av mina musikaliska drömmar redan och befinner mig i ett drömprojekt med det jag gör just nu, säger hon.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu