Magnus Carlsson har siktet inställt på Trelleborg

Hans nya platta ”Pop Galaxy” är en djupdykning i 80-talsdiscon. Men det vore fel att kalla det för Magnus Carlssons favoritgenre. 80-talet är helt enkelt hans favoritperiod i livet.

– På 80-talet blev jag tonåring, lyssnade på radion dag ut och dag in och köpte massor av singlar, berättar Magnus. Det är riktig nostalgi för mig, och jag återkommer alltid till 80-talet.

”Nostalgi” är ingalunda något fult ord för Magnus.

– 80-talet är kitschigt och glatt, förklarar han. Allt var för mycket; trummor, hårspray, allting. Det var bombastiskt och roligt!

Nyligen har Magnus Carlsson startat eget skivbolag, Freestar Music. För att ”inte hamna i händerna på någon som gör vad fasen de vill.”

– Det kändes som en logisk utveckling, eftersom jag ändå alltid varit inblandad i skivutgivningen, från första tanken till sista. Och det är extremt roligt att vara sin egen boss. Det jag säger, det gäller!

Baksidan är pappersexercisen:

– Det är mycket jobb man inte hade en aning om, säger Magnus. Är man artist på ett stort bolag så sjunger man in sin låt, sen sätter man sig att vänta på lönechecken. Men jag tycker det här är roligt, jag tänker inte ens på att jag jobbar när jag sitter och pillar vid skrivbordet.

Så roligt tycker Magnus Carlsson det är att jobba, att han nu i juletider åker runt med två turnéer parallellt. Dels ”Stjärnklart”, med Jerry Williams, Charlotte Perrelli, Sarah Dawn Finer och Peter Jöback. Dels julturnén ”I änglarnas tid” som kommer till Trelleborg dagen före nyårsafton.

Det är tredje året ”Änglarnas tid” åker runt, och för Magnus har det blivit en riktig jultradition.

– Det är ingen glitterstassgrej utan en klassisk julkonsert, berättar han. De gamla klassikerna är med, som ”O helga natt” och ”Gläns över sjö och strand”, men jag blandar med nyare material från mina tre julplattor.

Kan man, bör man, försöka förnya julkonsertgenren?

– Jo, jag tycker nog det. Det är många som släpper julskivor varje år, och därigenom får vi en viss tillströmning av nya jullåtar. Det tycker jag är kul.

– Själv har jag valt att inte gå på tomtar- och trollgrejen, utan mer på vinterkänsla.

Publiken blir givetvis lite annorlunda i kyrklig inramning. Det är inte samma dominans för de yngre, discosugna.

– Jag är van vid att jobba i kyrkor, ända sedan jag var liten, berättar Magnus. Jag blir inte stel och tillknäppt, som många blir, utan väldigt avslappnad. En del blir ju livrädda, och vågar knappt skratta eller applådera eller någonting.

– Kyrkorummet känns som mitt vardagsrum, ungefär. I och med att jag är sådan, blir konserterna också avslappnade, mjuka och roliga.

Utmaningen blir att ”vrida och vända på stämbanden” på ett helt annat sätt.

– För att fylla kyrkan får jag använda mig av hela min klang, säger Magnus Carlsson, inte utan viss förväntan.