Jämställd festival på åkern

Festivalen, som ser dagens ljus nu på lördag, föddes ur en impulsiv idé till en trevlig kväll för kompisarna. På facebook växte den till officiell festival. En picknickfest med fritt inträde, där artisterna får betalt genom "kollekt."

– Jag tror man skulle skämmas lite om man inte la något till artisterna. Men själv tänker jag plocka sist ur hatten, säger Erika Rosén, som också uppträder med två akter på festen.

Idén är klar: allt kul kan inte bara vara till för stadsborna. Det måste hända något på landet också.

– Kulturlivet är inte jättelevande här ute. Inte när det kommer till konserter i alla fall, säger Victoria Ahlberg.

– Med så många musiker i bekantskapskretsen kändes det naturligt att sätta ihop en musikfestival, inflikar Erika Rosén.

Någon festival har de aldrig satt ihop förut, men som tidigare projektledare för musiklägret Popkollo för tjejer, har de lärt sig ett och annat. Jobbet görs med vänners hjälp, tekniken lånas ihop. Och publiken? Ja, kommer det 150 personer blir de överlyckliga.

Kompiskretsen är inte vilken som helst. På artistlistan finns dels singer-songwriters som Lotta Wenglén och Christine Owman, dels nystartade bandet DunDun med två medlemmar ur Cardigans (Magnus Sveningsson och Lasse Johansson).

Dessutom spelar reggaebandet Lotus Dubsound från Malmö, Neil Young-inspirerade Arcane Willow, drömska indiebandet, Small Flowers Crack Concrete, DJ Slacker samt festivalvärdinnan Victoria Ahlberg själv.

Den som tycker sig skönja en viss kvinnlig profil har rätt. Men känslan av kvinnlig dominans är en illusion, kanske skapad av det faktum att kvinnor inte brukar dominera på rockfestivaler. Äspöfestivalen är i själva verket jämställd.

– Egentligen är det inget vi tänkt på, säger Erika Rosén. Vi har valt de här artisterna för att de gör bra musik.

– Samtidigt skulle vi aldrig kunna tänka oss att visa samma statistik som exempelvis Sweden Rock lär ha haft, med en procent kvinnor, tillägger Victoria Ahlberg.

Den gängse manliga dominansen beror mycket på att bandbokarna ofta är män, säger Erika och Victoria. Och har man inte aktivt sikte på jämställdhet, då halkar man lätt ner i de vanliga, manliga hjulspåren.

– Jag tror att det handlar om bekvämlighet, säger Erika Rosén. Jag har träffat bokare som säger att de bara känner manliga artister. Men då är det väl bara att be om hjälp?

– Det här förändras inte per automatik, inflikar Victoria. Utan kvinnliga artister på scen finns inga förebilder för unga kvinnor som vill syssla med musik.

Äspöfestivalen är inte tänkt att bli en engångsföreteelse.

– Så länge det känns roligt så kör vi vidare, säger Victoria Ahlberg och Erika Rosén, och drömmer om Patti Smith och PJ Harvey. Det är artister som skulle göra sig på en åker norr om Smyge, det.

Nyfiken på artisterna? Lyssna på spotify-listan med Lotta Wenglén och Small Flowers Crack Concrete, och Victoria Ahlberg på myspace.