Bakom kulisserna med Trelleborgsrevyn

– Allt funkar inte, men vi kör ändå, hojtar Trelleborgs revykung till sina skådespelare där han står på scenen med manus i hand.

Det ropas och springs överallt, trots det är stämningen i gruppen avslappnad och gemytlig. Av nervositeten, som Nils-Gunnar menar kommer senare, syns inte ett spår. I snart 20 år har han stått på scen, regisserat har han gjort i tre.

– När jag går upp på scen är jag alltid lite nervös. Och det är bra. Mest av allt tycker jag det är väldigt roligt.

Repetitionerna och förberedelserna satte igång redan i mars och 25 personer är inblandade i föreställningen. För dem är teatern som vilken hobby som helst. Den tar mycket tid och kostar pengar. En viktig person, som inte syns på scen, är ljudteknikern Micael Thörnqvist. Medan han ropar instruktioner till musikerna och justerar ljudnivå och bas förklarar han sitt engagemang.

– Jag halkade in eftersom min dotter Sarah är med och spelar en roll. Så det är klart man ställer upp, säger han och blickar med en cigarett i mungipan ut över scenen och gör tummen upp till någon i bandet.

Några unga nyfikna åskådare har bänkat sig och följer repetitionen med stort intresse. De skrattar när revyns pajas, drängen Jöns Jönsson, spelad av Pierre Malmqvist, gör entré.

– Jag har nog rätt många likheter med min karaktär, jag gillar att vara rolig och de flesta skulle nog säga att jag är en rolig snubbe privat också, säger han och skrattar.

Tre unga skådespelare sitter bakom kulisserna och väntar på att allt ska bli klart inför dagens repetition. Linn Stridh, Dennis Dahlberg och Jonna Hägglund har alla sysslat med teater tidigare, om än inte inför så stor publik som väntas sluta upp till premiären av "När Tocken Gal". De är inte alls nervösa.

– Att stå på scen är aldrig läskigt, bara kul. Det värsta som skulle kunna hända är att det börjar brinna, menar Jonna och skrattar.

En gång har just det hänt berättar Nils-Gunnar Snygg.

– För några år sedan började det faktiskt brinna i ett hus bakom publiken. Då tog vi en liten paus medan brandkåren släckte och sedan fortsatte vi ändå. Det var någon som glömt sin grill om jag minns rätt.

Finputsningen av repliker fortsätter och fyrmannabandet spelar på. Micael Thörnqvist står vid sitt ljudbord belamrat med hundratals knappar och spakar och suger lugnt på ännu en cigarett. Kanske är han lite nervös i alla fall.