Kultur o Nöje

Hyllad debutant om slaveriets spår

Litteratur
"Det är många som inte bara tänker på slaveriet när de läser min bok utan också på förfäder. Människor har sagt att de vill undersöka sitt DNA för att spåra förfäderna efter att ha läst boken. Det hade jag inte väntat mig", säger Yaa Gyasi.
Foto:
"Många fördes bort från sitt hemland och människor kan därför inte spåra sin familj bakåt i tiden", säger Yaa Gyasi som skriver om släkt, identitet och historia.
Foto:
Slavfortet i Cape Coast, Ghana, där man förvarade slavar innan de skeppades iväg över havet. Här fick Yaa Gyasi idén till sin bok.
Foto:

I debuten "Vända hem" spårar Yaa Gyasi slaveriets arv, från 1700-talets afrikanska guldkust till dagens Amerika. Våldet lever vidare i en kedja av livsöden. Men också sökandet efter identitet för den som ryckts bort från familj och hemland.

Artikeln publicerades 3 februari 2017.

Att gestalta över 250 år av brutal historia är inte det första man väntar sig av en debutant. Men amerikansk-ghananska Yaa Gyasi har skrivit en mäktig släktkrönika med rötter i 1700-talets Asanteland. I en familj är det egentligen inte särskilt lång tid, tycker hon. Sju generationer. Hon räknar efter: Hennes morföräldrars morföräldrar upplevde alltså slaveriet.

- Jag blev intresserad av de långa tidslinjerna och av hur slaveri och kolonisationen förändrade världen gradvis. Därför behövde jag skildra flera generationer och visa hur ett ögonblick hela tiden föds ur ett annat, säger hon, mer lågmäld än debutbokens djärva penselföring.

Yaa Gyasi var blott 26 när boken gavs ut. Då hade hon arbetat med den i sju år, bland annat på en skrivarskola i Iowa. Drömmarna om att leva på författandet slog in med råge. Hon fick ett sjusiffrigt förskott, i dollar, för sin släktkrönika.

Att söka sin identitet trots brutna släktlinjer är ett bärande tema i "Vända hem", vilket också Yaa Gyasi gjorde under skrivprocessen, då hennes dubbla tillhörighet blev viktig.

- Jag började skriva när jag var så ung att jag har växt upp med den här boken.

- I dag är jag mer bekväm med min identitet. Förut flyttade jag runt mycket och visste inte vem jag var. Jag var en invandrare som levde i ett mellanrum och kände mig aldrig hemma någonstans. Men nu är jag trygg med att jag hör hemma på alla de platserna, säger hon.

Yaa Gyasis föräldrar flyttade från Ghana till USA när hon var två år. Som vuxen reste hon tillbaka till sin moders hemregion för att skriva en intim roman om en mor. Men visionen av en bok fick hon först under ett besök i fängelsehålan i det brittiska slavfortet vid Cape Coast, där hon slungades tillbaka genom historien.

- Det var helt mörkt och luktade fortfarande illa. Här förvarade man 250_300 kvinnor i ett litet rum tills de skickades iväg utan vetskap om framtiden, säger Yaa Gyasi sorgset.

"Vända hem" handlar om halvsystrarna Effia och Esi, som är ovetandes om varandras existens. En blir bortgift med den engelske guvernören, en blir bortförd som slav till Amerika. Trots att Yaa Gyasis mamma är uppvuxen nära slavfortet har hon aldrig fått höra om dess historia, eller om Västafrikas roll i slaveriet.

- I USA tänker folk så mycket på ras. Man säger "jag kan inte förstå att våra förfäder sålde oss", som att vi alla är samma folk. Men i Ghana är allt uppdelat i etniska grupper som har haft många konflikter. Britterna, och andra kolonisatörer, utnyttjade den rivaliteten, säger Yaa Gyasi.

Hon pekar på att ingen har sonat för skadorna som har åsamkats de svarta. I dagens USA frodas rasismen, som grundlades genom slaveriet, kolonialismen och Jim Crow-lagarna. Yaa Gyasi redogör för hur bilden av svarta som dummare och mer kriminella har cementerats.

- Man kan se filmer som "12 years a slave" och känna sig tröstad av att det pågick i det förflutna, säger hon men understryker att hon i stället ville visa slaveriets bestående inverkan.

- Förr var det lagligt att hänga svarta. Nu gör man inte det men polisen kan fortfarande skjuta ihjäl svarta ostraffat.

Yaa Gyasi är intresserad av hur beteenden ärvs och våldet upprepar sig. Men kärleken och kampen går också som en röd tråd genom generationerna. Där finns Ness som lämnar bort sin son för att rädda honom. Och Yaw som skriver "Låt afrikanerna äga Afrika" i dammet från den afrikanska harmattanvinden. Ungdomarna Marcus och Marjories frändskap sluter cirkeln.

- Den kärlek människor har till sin dotter eller sin partner är vad som ger dem hopp. De måste kämpa för att överleva, för sin familjs skull, säger Yaa Gyasi, som märker att boken väcker frågor om människors förfäder. Själv har hon lutat sig mot en lång tradition av berättare i familjen.

- Jag ville att boken skulle ha en muntlig berättarkänsla, så jag läste högt för mig själv medan jag skrev. Det skulle låta som att man satt runt lägerelden. (TT)

Fakta

Yaa Gyasi

Född: 1989

Bor: New York

Familj: Två föräldrar, två bröder och en pojkvän.

Bakgrund: Yaa Gyasi föddes i Ghana men flyttade till USA vid två års ålder. Efter att ha flyttat runt slog familjen sig ner i Huntsville, Alabama. Hennes pappa är litteraturprofessor med frankofon afrikansk litteratur som specialitet och hennes mamma är sjuksköterska. Hon har studerat vid Stanforduniversitetet och på en författarskola i Iowa.

Karriär: Gav nyligen ut debutboken "Vända hem", som har hyllats av en nära nog unison kritikerkår. I New York Times Book Review blev den redaktörens val och hon har också tilldelats National Books Critics Circles John Leonard-pris som uppmärksammar framstående debutanter.

Favoritförfattare: Toni Morrisson, James Baldwin och Edward Jones.

Yaa Gyasi om...

... att vilja bli författare:

"Jag var ganska ung när jag insåg att jag ville bli det. Jag älskade att läsa och undrade om jag kunde skriva en bok. Jag insåg inte att det var en karriär förrän vid 17 års ålder. Att skriva är sättet som jag begriper världen på. Ibland vet jag inte vad jag tycker förrän jag skriver ner mina tankar. Det är så jag knyter an till världen".

... sin dubbla tillhörighet:

"Jag kände att jag inte var ghanansk nog i Ghana och inte amerikansk nog i USA. Som ung led jag av det men ju äldre jag blev kändes det mer som en bonus. Det hjälpte mig att skriva den här berättelsen". Nu är hemma New York. Men jag har bott på så många ställen att det är mer komplicerat, Mina föräldrar skulle säga Ghana men det kan inte jag göra. Hemmet är det du bär med dig och skapar där du är".

... framtiden för svarta i dagens USA:

"Jag är inte hoppfull. President Trump tillträdde nyss och vårt land och dess institutioner har redan skadats så mycket. Invandrare har berörts mest. Men att det ser ut som det nu gör bådar inte gott inför framtiden.

Visa mer...