Kultur o Nöje

Gellert Tamas: "Det svenska hatet"

ny bok
Gellert Tamas under ett framträdande i Kristianstad i vintras. Nu utkommer hans nya bok "Det svenska hatet".
Foto:

Journalisten Gellert Tamas nya bok är en brett upplagd skildring av hur hatet i olika former har fått ta plats i den svenska politiska debatten. Kulturjournalisten Niclas Sennerteg har läst "Det svenska hatet".

Gellert Tamas

"Det svenska hatet – En berättelse om vår tid"

(Natur & Kultur)

Artikeln publicerades 1 november 2016.

År 1991 kom det nystartade populistiska partiet Ny Demokrati in i riksdagen med stort buller och bång. Men när partiet ett par år senare i skuggan av Balkankrigen försökte plocka poäng med hjälp av grov invandrarfientlig retorik uteblev gensvaret från väljarna.

Snart var partiet historia men de xenofoba utspelen från Bert & Ian fick dock konsekvenser, det fanns människor som kände sig kallade – moskébrännarna i Trollhättan och "Lasermannen" John Ausonius.

Mitt i valrörelsen år 2002 publicerade SVT det så kallade Valstugereportaget där reportrar med dold kamera visade hur framför allt moderata valarbetare uttryckte sig rasistiskt. Avslöjandet ledde till historiskt usla väljarsiffror för Moderaterna.

Länge verkade Sverige vara immunt mot den sorts hets mot invandrare, särskilt mot muslimer, som då redan hade blivit gångbar i våra grannländer Norge och Danmark samt på vissa andra håll i Europa. Fast åren efter terrorattentaten i USA 2001 visade att klimatet höll på att förändras med växande framgångar för populistpartier med antimuslimsk agenda, så även i Sverige där Sverigedemokraterna år 2010 kom in i riksdagen.

Journalisten och författaren Gellert Tamas följer upp reportageböckerna "Lasermannen" (2002) och "De apatiska" (2009) med en bok om hur det öppna hatet genom framför allt Sverigedemokraterna har fått ta plats mitt i den svenska politiska debatten – hatet mot flyktingar, mot muslimer, mot minoriteter, mot tiggare, mot kvinnor, mot etablissemanget.

Huvudpersonen i Tamas reportagebok är Kent Ekeroth, en av de ledande sverigedemokraterna, som till och med i ett extremt skandalomsusat parti har lyckats placera sig i en egen Gossen Ruda-klass och som trots ständiga övertramp och osmakligheter har lyckats behålla sin position.

Författaren följer honom från de problematiska skolåren i Halmstad och Lund in i Sverigedemokraterna 2006, där "muslimen" ännu inte helt hade ersatt "juden" som främsta hatobjekt. Ett vid den tidpunkten märkligt partival för en ung man med judisk mor, som invandrat till Sverige på 1960-talet. Han möttes av skepsis bland vissa partikamrater men lyckades snart etablera sig som en drivande kraft i partiets antimuslimska agenda med ett stort kontaktnät i den så kallade counterjihad-rörelsen. Hans roll i kulisserna bakom hatsajten Avpixlat och andra mediesatsningar har gjort honom oumbärlig för partiet.

”Det svenska hatet” fungerar både som en brett upplagd lärobok och en påminnelse om hur ett parti med rötterna i nazismen har kunnat få så stort genomslag i samtidspolitiken. Pärlbandet av skandaler som har kantat Ekeroths och hans partis väg kan nog lätt skapa en kvävande känsla hos många läsare.

Boken har inte samma dramaturgiska intensitet som exempelvis "Lasermannen" men den är oerhört viktig för den som vill förstå samtiden.