Kultur & Nöje

Picasso som nybörjare och klassiska små storheter

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
"Figurer på gatan, Barcelona", 1898. Oljekrita, bläck, akvarell på papper.  22,2 × 32 cmGåva från Pablo Picasso, 1970. Museum Picasso, Barcelona.
Foto:Gasull Fotografia
"Figurer på gatan, Barcelona", 1898. Oljekrita, bläck, akvarell på papper. 22,2 × 32 cmGåva från Pablo Picasso, 1970. Museum Picasso, Barcelona.

Jo, Picasso visade tidigt en konstnärlig begåvning. Det understryks tydligt när Louisiana nu visar 28 teckningar av den unge Picasso. Bilderna, hämtade från Museu Picasso i Barcelona, gjorde han från det att han var tio år till han fyllde tjugo, 1901.

"Picasso före Picasso"

28 av Pablo Picassos allra tidigaste teckningar visas på Louisiana.

Utställningen pågår t.o.m. 11/9

Louisiana Klassikere

pågår t.o.m. 21/8

Det är långt ifrån några fulländade teckningar. Men stabila akademistudier, självporträtt, porträtt av systern Lola och fadern samt ett par friare teckningar som skildrar gatuscener och arbetande människor.

Snart nog anar man hur Picasso vill använda den tecknade linjen som ett undersökande seende. Hans tidigaste lärare, fadern José Ruiz, betonade också att det sätt som man tecknar människornas händer visar det konstnärliga handlaget. Det här ser man i de fem studierna av en hand. Vi anar även blicken som skärps för att verkligen kunna se och som utvecklas till att också betrakta varje bekant föremål som om man upptäckte det för första gången.

Det här är en avgränsad liten utställning och vi ser den naturligtvis med facit i hand, vi vet ju redan hur allting slutar. De mest självständiga bilderna här är teckningarna med gatuscener och de arbetande människorna i Barcelona. Dessa teckningar närmar sig stundtals karikatyren men har samtidigt en närvaro, ett berättande engagemang och en inlevelse som växer ut i den senare Picassos bildvärld.

Ett par mer fullgångna verk av Picasso ingår naturligtvis även i utställningen av Klassikerna i Louisianas stora samling. Det är också en utställning som mest inbjuder till igenkänning, spegling och konsthistorisk avstämning av de olika uttrycken inom popkonsten, nouveau realisme, minimalism, konceptkonst och det som kallas Color Field och Hard Edge.

Och, visst – det är fint att återigen kunna röra sig bland Jean Dubuffets skrovliga yttexturer, i Andy Warhols utforskade vardagsvärldar och i Yves Kleins monokroma triptyk från 1960 (som egentligen är tre separata målningar och som var de första verk av en icke-dansk konstnär som köptes in till Louisianas samling). Någonstans genljuder också den lika välkända som smärtsamma klangen från Dennis Oppenheims blyklocka som hamrar sig in i människans panna. Ett verk som bär den självklara titeln ”Försök att frammana helvetet”.

Kanske är det ändå till slut ett par små, solitära verk som stannar kvar längst i medvetandet, "En gul målning" av Mark Rothko, en våldsam ansiktsövermålning av Arnulf Rainer och Francis Picabias alltid lika förbryllande målning "Sittele", från 1931. Men även islänningen Sigurður Gudmundssons uppfinningsrika konceptverk är det roligt att återse.

Svenskar då? Jo, här finns Öyvind Fahlströms seriebild "Performing K K no 3" och två grå målningar av Ola Billgren som intressant korresponderar med Gerhard Richters undersökning av, och upprättelse av, den gråa färgen.

Klassikerna här i västflygeln kan naturligtvis också fungera som en plattform för att se de nyinköpta verken till samlingen som samtidigt visas i östflygelns utställning Illumination. Men det här är ingen sammanställning som får oss att avgörande vidga vårt seende.

Louisianas grundare, Knud W Jensen betonade ofta att utställningsverksamheten skulle få besökarna att känna som om de omväxlande duschade varmt och kallt. Det är kanske dags för några riktigt kalla avrivningar nu, den senaste tiden har det mest kommit ljumma strålar…