Kultur & Nöje

Carsten Jensens skoningslösa krig

Litteratur
"Den första stenen" är en av hittills relativt få skönlitterära skildringar av de samtida krigen. Till skillnad från en del andra krigsförfattare har Carsten Jensen aldrig själv varit i strid men han har varit mycket i Afghanistan och gjort omfattande research.
Foto:
"Litteraturen kan ha betydelse för en nations självrannsakan", säger Carsten Jensen.
Foto:

De senaste åren har Carsten Jensen varit en av få, tydliga kritiska röster mot de danska, militära insatserna i Afghanistan. Nu kommer hans prisade roman "Den första stenen" på svenska – en nattsvart krigsskildring av hur en dansk plutons insats förvandlas till ett obarmhärtigt tv-spel där människoliv saknar värde.

Artikeln publicerades 25 januari 2017.

Med tanke på att den danska författaren och debattören Carsten Jensen i många år har varit en stark röst mot danska insatser i krig så kan det tyckas vågat att skriva en fiktiv roman i samma ämne. Kan vi läsare lita på att hans avsikter är att skriva en spännande berättelse som skildrar krig och inte att få oss att ta avstånd från de danska insatserna?

Carsten Jensens förklarar att han har ansträngt sig för att hålla isär rollerna som journalist och debattör, och att hans roman inte tar ställning. Samtidigt är den på inget sätt en smickrande skildring av utländska truppers insatser i krig. Och även om man förstår att berättelsen är fiktion så lär den inte locka någon ung människa att åka till ett krigsområde.

- Den är svart och grym för att det är så krig är. Jag vill att läsaren ska få upplevelsen av hur det är att befinna sig mitt i ett krig, krigets klaustrofobi och vad det gör med människor. Den handlar om krigets fascination och ödeläggelse, säger Carsten Jensen.

Titeln "Den första stenen" anspelar på "Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen" ur Johannesevangeliet. Men här är det inte givet vem som är skyldig eller oskyldig, vän eller fiende och om en utsträckt hand är just det eller en fälla. Medlemmarna i den danska plutonen i romanen kommer till Afghanistan med längtan efter äventyr, blir förrådda av en av sina egna och hamnar i ett datorspelsliknande scenario, långt värre än deras värsta föreställningar, fullt av sammandrabbningar med såväl fiender som den egna moralen.

Den över 650 sidor långa romanen är bitvis en thriller med inslag som man åtminstone hoppas är osannolika. Carsten Jensen är Afghanistankännare men han har aldrig, till skillnad från krigsskildrare som skriver om egna erfarenheter, varit i strid eller ens i det militära. Men han har varit inbäddad med danska trupper i Afghanistan och boken bygger på gedigen research.

- Ju mer jag vet desto friare kan jag vara. Det har också varit nödvändigt för mig som debattör att ha bra koll, som en av få, eller ett tag kanske den enda kritiska danska rösten.

Danmark har varit involverat i fem krig sedan 2001 men den danska självbilden är att det är ett fredligt land med hög moral, menar Carsten Jensen som anser att skönlitteratur kan vara en del i ett lands självrannsakan. Därför ville han skriva om ett samtida krig.

En stor skillnad mellan krig förr och i dag som Jensen har velat lyfta fram är frivilligheten, de danska soldaterna är inte i Afghanistan för att de är värnpliktiga som har kallats in. De är där för att de har valt det. En annan är att flera av soldaterna redan innan de åker ut i krig har tillbringat timmar i strid i intensiva, verklighetstrogna datorspel utvecklade av militären för träning men som sedan har gjorts kommersiella av spelföretag.

- Vi har plötsligt en generation av unga soldater för vilka kriget är ett äventyr, som ett datorspel. Det är våldsamt och fysiskt och de kan dö _ men det är inget de förstår innan. Många som åker ut är hungriga på strid men när de väl har varit i en så visade det sig vara mycket mer våldsamt än vad de hade kunnat föreställa sig.

Carsten Jensens internationella genombrott som författare kom med sjöfartsromanen "Vi, de drunknade" som utspelas i hans födelseort Marstal på ön Ærø. Hans pappa var sjöman och även om fadern inte figurerar i boken så handlade Jensens skrivande till stor del om att förstå sin pappa, men också om fascinationen för människor som riskerar sina liv i stort sett dagligen på sina jobb. Egentligen är det av samma anledning som han har skrivit "Den första stenen".

- Det finns många likheter mellan sjömän och soldater. Inte minst att deras arbetsplats riskerar att bli deras kyrkogård. Vad gör det med människan att döden är så verklig? Men också en maskulinitet som jag aldrig känt igen mig i, men som min far hade, och som jag fascineras av. (TT)

fakta

Carsten Jensen

Född: 1952 i Marstal, Ærø, Danmark.

Bor: I Köpenhamn och hus i Marstal.

Gör: Författare, journalist och debattör.

Bakgrund: Debuterade 1985 med "Sjælen sidder i øjet" och fick sitt genombrott 1996 med reseskildringen "Jag har sett världen börja". Mest känd internationellt är han för sin prisade roman "Vi, de drunknade" från 2006, som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris och har översatts till 20 språk och sålt i över en halv miljon exemplar. 2007 fick han Danmarks största litteraturpris, Danske Banks pris. Han har också tilldelats bland annat Olof Palmepriset 2010.

Aktuell: Med krigsromanen "Den första stenen" som nu ges ut på svenska.

Läser nu: "Vad är populism?" av Jan-Werner Müller.

Nästa projekt: "Just nu jobbar jag inte på något stort projekt. Kanske ska jag skriva något helt annat nästa gång, en kärleksskildring eller en roman ur ett barns perspektiv. Men det är bara tankar".

Carsten Jensen om...

...idén till boken: "Kort efter att "Vi, de drunknade" hade getts ut 2006 blev jag kontaktad av en amiral som ville ge dedikerade exemplar av boken till sina mannar. Jag sade att jag gärna gör det men att då får han ge något tillbaka till mig. Jag ville att han skulle bjuda in mig till en fika eftersom jag hade skrivit en 700 sidor lång roman om sjömän men aldrig träffat en amiral. Vi träffades och hade ett mycket bra samtal där han sade att 'de enda som lever lika farligt som dina sjömän i Marstal gjorde är professionella soldater i krig'. Det väckte en tanke och ett intresse hos mig och senare bestämde jag mig för att skriva en krigsroman".

...den danska självbilden: "Jag ville inte skriva en historisk roman utan skildra ett samtida krig där vi danskar är involverade. För fast vi har varit involverade i fem krig sedan 2001 är vår självbild fortfarande att vi är ett gulligt och oskyldigt land med hög moral. Vi, liksom Sverige och andra skandinaviska länder, tror att vi vet bäst, har bäst moral och kan lära andra om demokrati och hur de ska leva. Men danska soldater har gjort fruktansvärda saker i krig. Skönlitteraturen och fiktionen är en del av en nations självrannsakan".

...samtiden och framtiden: "Jag är i grunden pessimist och är djupt oroad för hur det ska bli i världen med klimathotet, Trump som USA:s president och med ett EU där högerpopulistiska partier breder ut sig. När Trump vann tänkte jag att jag kan lika gärna, mina låt säga tjugo år som jag har kvar i livet, luta mig tillbaka och beskåda västvärldens fall, det skulle kunna bli underhållande. Men så påmindes jag om att jag har en dotter som nu är 20 år och att vi alla har ett ansvar för nästa generations framtid. Vi är förpliktigade att bekämpa pessimismen. Som debattör har jag ett ansvar att tala om vad jag anser är galet. Som författare har jag ett ansvar att bjuda in människor till inlevelse och empati".

Visa mer...