Kultur & Nöje

Aris Fioretos: "Mary"

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Aris Fioretos, uppvuxen i Lund och Kristianstadstrakten, bosatt i Berlin och Stockholm. 2 bilder
Foto:JANERIK HENRIKSSON
Aris Fioretos, uppvuxen i Lund och Kristianstadstrakten, bosatt i Berlin och Stockholm.

Författaren Aris Fioretos har en säkerhet i sitt språk, som gör hans 70-talsskildring från Grekland till en drabbande balansgång mellan en framväxande fascism och ett ungdomsuppror. Kulturskribenten Christian Swalander har läst "Mary".

Aris Fioretos

"Mary"

(Norstedts)

En natt i november 1973 arresteras i Aten den tjugotreåriga arkitekturstudenten Maria av den fascistiska militärjuntans säkerhetspolis. Under några månader ska hon förflyttas genom fängelseväsendets helveteskretsar. Hon utsätts för alltmer brutal tortyr.

Strax innan hon arresterades hade hon besökt sin läkare som bekräftat att hon var gravid. Hennes kille Dimos har inte fått reda på detta. Det är han som är misstänkt för oppositionell verksamhet och det är honom och hans krets polisen vill ha uppgifter om från Maria.

Aris Fioretos är en ytterst stilmedveten författare. Ämnet för romanen "Mary" kräver också säkerhet i den språkliga hanteringen, det stundom grymma förloppet tillsammans med de mångfacetterade etiska dimensionerna kräver klarhet och pregnans i varje formulering. Det gör "Mary" till en stark upplevelse, där moraliska slutsatser och överväganden lämnas till läsaren samtidigt som det humanistiska budskapet ändå framstår kristallklart.

Det här en tid då den angloamerikanka popmusiken sätter sin prägel på ungdomskulturen. Det är Dimos som börjat kalla Maria för Mary, efter The Monkees hit "Mary, Mary" från 1967. Han kanske också påverkats av Bob Dylans "Take a message to Mary" från 1970? Maria själv sjunger före sin arrestering med i Suzi Quatros "Can the Can".

Det vilar något intill det overkliga absurt över hur den fascistiska diktaturen härjar medan ett repressivt tolererat auktoritetsuppror pågår bland ungdomen.

Jag gillar egentligen inte begreppet kvinnoskildring som ofta har en objektifierande klang, men jag tycker att Aris Fioretos skildring av den kvinnliga graviditetsupplevelsen känns både så inlevelsefull och trovärdig att det är rimligt att ge boken en sådan särskild karakterisering vid sidan av att den går på djupet med tragiska människoöden oavsett kön.

Det är nämligen en tragedi det här, i klassisk mening, med ett slut ödesmättat som vore det hämtat direkt från det antika grekiska dramat.

Maria kommer att tillsammans med en liten grupp andra kvinnliga fångar transporteras till en avlägsen ö, där ett gammalt fängelse på nytt ska tas i bruk. Kvinnornas uppgift är att städa och ställa i ordning inför de andra fångarnas ankomst. Det lilla kvinnokollektivet är i händerna på en grupp manliga väktare. Dynamiken i förtryckets godtycke och beroendets mekanismer bidrar ytterligare till bokens funktion som antifascistisk varning i en tid då högerextremismen åter vinner mark.

"Mary", är om ni frågar mig, en självklar Augustpriskandidat när den tiden kommer.

Fakta

Aris Fioretos

Född: 1960, Lund, uppvuxen i Balsby. Bor i Stockholm och Berlin.

Yrke: Författare. Debuterade 1991 med prosalyriska "Delandets bok". Har därefter gett ut flera böcker, till exempel "Stockholm noir", "Den siste greken" och "Halva solen".

Familj: En tioåring.

Så rensar jag tankarna: "På dagen blir det jogging, på natten handlingar som inte angår andra."

Om var han känner sig hemma: "Jag har alltid haft svenskt pass, så det besvarar frågan om nationalitet. Men privat känner jag mig mest hemma i skillnaden mellan kulturer. Folk som jag är lite-av-varje-personer. Min ryggrad är grekisk, mina nerver österrikiska, min tunga svensk."

Aktuell: Med sin nya roman, "Mary". (TT)

Visa mer...