Varför bry sig om datalagring?
För åtta år sedan lade Sveriges dåvarande justitieminister Thomas Bodström fram förslaget till Europaparlamentet som i sin tur antog det något år senare.
Det blev maktskifte i Sverige och regeringen förhalade länge införandet av datalagringslagen. Moderaterna med den nuvarande justitieministern Beatrice Ask i spetsen var högljudda motståndare till förslaget när partiet var i opposition. Det gjorde de rätt i, men under de senaste åren med maktinnehav har synen på lagen sakta men säkert förändrats till det motsatta.
Lagen om datalagring kommer att bli dyr. Det kräver att alla internet- och telefonoperatörer måste lagra uppgifter om samtal som rings, e-post som skickas och trafik på internet. Förutom att spara ner information om vilka sidor man surfar på och vem senaste sms:et skickats till, kommer operatörerna att lagra när det sker, hur länge det varar, och var man befinner sig under tiden. Det blir många stora databaser vars syfte är att kartlägga människors liv och samtal med varandra.
Kostnaden för lagringen av all data hamnar på företagen som tillhandahåller tjänster för internetuppkoppling och telefonsamtal. Det innebär i förlängningen att alla dessa tjänster blir dyrare för kunderna.
Det blir svårare för mindre företag att starta verksamhet inom telekomindustrin eller som internetoperatör eftersom de måste ha de resurser som datalagringen kräver. Det i sin tur leder till mindre konkurrens på marknaden, färre och dyrare tjänster och minimala incitament för innovation och nyutveckling. Den kommande lagen gör att operatörerna inte längre bara är mellanhänder, utan också tilldelas ett ansvar för den information som människor skickar med sina telefoner och datorer. Det är inte bara rättsosäkert, utan ökar också risken för missbruk.
EU-kommissionen har konstaterat att det ursprungliga datalagringsdirektivet innehåller brister, och faktum är att Sverige hade kunnat överklaga och ta strid mot förslaget. Det hade inte varit första gången ett direktiv överklagats, och knappast sista gången heller. Sådana strider har tagits och vunnits förr.
Ingen vet vad de stora databaserna kan komma att användas till efter nästa val. Andra lagar som har med övervakning att göra har sakta med säkert utökats efterhand. De socialdemokrater som från början lade förslaget ville se betydligt längre lagringstider och hårdare regler. Det skall heller inte glömmas bort att all den skarpa kritik Sverige har haft mot övervakning och datalagring i slutna länder som Iran och Syrien förlorar all sin trovärdighet i samma ögonblick som lagen om datalagring införs här. På onsdag röstar riksdagen.
Johanna Nylander är marketing och PR-manager i Köpenhamn.
