Annons
Nyheter

Pekpinnar med margarinfyllning

"Ät mer frukt, grönsaker och fullkorn. Minska på köttet, sockret och feta mejeriprodukter!”
Nyheter • Publicerad 25 juni 2012

Så lyder i all enkelhet de nya nordiska kostrekommendationer som tagits fram och som Livsmedelsverket skall börja följa från och med nästa år. De skall ligga till grund för all den mat som serveras i offentlig verksamhet, vad vården får och inte får säga, och vad som officiellt sätt anses leda till det allmänna bästa.

Efter midsommarhelgens gräddiga jordgubbar, snapsar, potatis, snacks och inlagda sillar kanske folkhälsan känns extra viktig. Inte minst om badkläderna sitter sämre lagom till dess att sjöar och stränder uppnår badvänliga temperaturer. Vem vill egentligen argumentera emot att fler skall må bättre?

Annons

Problemet med kostråden är att de är generella, och skyfflar bort ansvaret från den som skall äta maten. Olika personer har olika förutsättningar för sin hälsa, och tycker man att rådet att äta margarin i stället för smör låter galet, är det lätt att tro det samma om rådet att få i sig mer D-vitamin. Inte blir det bättre av att kostråden genom historien har varvats med en dos moralism. Bara för ett par år sedan avråddes ammande kvinnor att dricka alkohol trots att det inte funnits vetenskapliga belägg för att det är farligt, och de senaste dagarna har det kommit fler studier som ifrågasätter råden kring alkohol till gravida och unga.

Det är få saker som är så vardagliga och nära inpå som mat. Att samhället över huvud taget skall lägga ner resurser på att utreda vilken mat som är bäst är märkligt, eftersom alla har olika mått.

Någon vill bygga stora muskler, en annan vill kunna springa långt och en tredje vill njuta av varenda tugga.

Just kostråd har ibland fått ett nästan religiöst skimmer om sig. I synnerhet om man talar om att äta mycket fett, eller andra strikta dieter som man helst skall vara renlärig för att följa. Att man behöver kombinera maten med motion glöms snabbt bort.

Från politiskt håll blir kostråden ännu viktigare eftersom man har konstruerat en marknad som inte är hållbar för vare sig hälsan, miljön eller ekonomin. Inom EU finns det gigantiska jordbrukssubventioner som gör grönsaker och andra relativt nyttiga varor mycket dyrare och ineffektivare än de hade behövt vara. Odlingarna detaljstyrs av tjänstemän och politiker inom EU, och ingen annan ges en riktig chans på marknaden eftersom tullarna runt unionen är alldeles för höga.

Afrikanska resurssnålt odlade grönsaker sätts åt sidan för växthusodlade holländska tomater.

Jordbrukspolitiken återspeglar sig i kostråden och allt fler tappar tilltron till råden samtidigt som man inte får några möjligheter att bilda sin egen uppfattning. För om inte människor anses vara myndiga nog att själva bestämma vad de skall lägga på tallriken, hur skall man då kunna ta ansvar för något annat?

Mattias Karlsson
Johanna Nylander
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons