Johanna Nylander

Integritetens olika gränser

Johanna Nylander

Statuskapningar på Facebook, ibland slarvigt kallat för ”facerape” är rätt vanliga.

Artikeln publicerades 11 juni 2012.

Någon har lämnat en dator eller mobil obevakad, och en kompis passar på att skriva någonting roligt på den inloggade väggen eller sajten. Dråpligheten upptäcks, någon får göra avbön, och allt är som vanligt igen.

För ett par veckor sedan gick polisen ut med att statuskapningar kan vara kriminellt och kan leda till böter. Det är problematiskt. De allra flesta som någon gång blivit utsatt för en statuskapning ser det helt enkelt bara som ett skämt mellan vänner. Det händer att det kan bli jobbigt, men det är då man lär sig var gränserna för ens eget privatliv dras, liksom man snabbare lär sig hur man skyddar sig emot inkräktare i det.

Utforskar man sina integritetsinställningar på Facebook, aktiverar kodlås på sin mobil eller loggar ut från datorn när man har använt den blir det mycket svårare för någon annan att göra övertramp. Enskilda statuskapningar är ingenting för polisen att vare sig bekämpa eller bötfälla.

Kanske är det så attstatuskapningarna har fått fler att förstå hur sociala medier egentligen fungerar. Det går inte att ta allt på blodigt allvar, varken på internet eller runt köksbordet. Unga tenderar oftare att vara mer eftertänksamma med vad de läser in på sociala nätverk, och de vet att det händer att människor är ironiska, utger sig för att vara någon annan, och inte alltid är allvarliga i vad de skriver. De har påtvingats ett aktivt kritiskt tänkande och medvetenhet om att allt som står på nätet inte är sant.

Samtidigt har de sociala medierna snabbare fått fler att aktivt fundera över vad de själva delar med sig för information, hur ens integritetsinställningar ser ut och vilka som egentligen kan se vad man skrivit på nätet. Man sätter sin egen värdering på vad som är personligt och privat, vad man vill dela med sig av, och vad man kan skriva om i överflöd utan att det skadar.

Många tjänster på nätet underlättasofta av att man delar med sig av lite information själv. Det är lättare att gratta vänner på födelsedagar om de berättat när de fyller år, och man kan undvika stötande reklam om allt från rynkmirakelkurer, barnkläder och dejtingtjänster om sajterna man besöker känner till saker som civilstånd, ålder och intressen. Väljer man att aktivt gilla och besöka de saker man vill ha information om, som favoritserien, den goda chokladen eller hotellet med de fina rummen, kan man utnyttja den uppkopplade tiden bättre och få en skräddarsydd internetupplevelse.

Hur man ställer sig till integriteten på nätet beror på vem man är och vad man själv anser vara viktigt. För många är en uppdatering på valfritt socialt nätverk inte en jättestor grej, och det är något man måste inse innan man föreslår fler regleringar för nätet som lösning på problemen.

Johanna Nylanderär marketing och PR-manager i Köpenhamn.