Anonym bössa bättre än tv-jippo

Män i sociala medier rakade i början av månaden av sig skägget, för att sedan odla fram en mustasch samtidigt som de försöker samla in pengar till forskningen.

Bland de tio största mottagarna av allmänhetens skänkta pengar till 90-konton, sysslar åtta av dem antingen med forskning på svåra sjukdomar, eller med bistånd till svältande barn och krisområden i andra delar av världen. De två andra är kyrkor som har bistånd som en del av sin verksamhet.

Glädjande nog skänks mer och mer till välgörenhet, men de mesta pengarna går till syften där som passar bra i jippoliknande tv-sändningar. Kanske krävs det galor och hundratals instagrambilder på skägg, eller rosa accessoarer för att man skall öppna plånboken. Enligt Svensk Insamlingskontroll som beviljar 90-konton går två tredjedelar av alla insamlade medel till de tjugo största organisationerna. Den småskaliga välgören­heten och insamlingsbössorna till de lokala ideellt arbetande krafterna gör sig inte lika bra i direktsändning, och glöms således bort.

För att behålla ett fungerande civilsamhälle krävs det att fler öppnar plånboken till de syften som inte når galastatus. Kvinnojourer, flyktingföreningar, soppkök och kulturföreningar klarar sig inte på skatte­medel, och de är för viktiga för att behöva vara beroende av statliga bidrag. Det är inte symbolhandlingar eller färgade band på rockslaget som gör skillnad, ingen är för cancer eller svältande barn.

Det fina med civilsamhället är att det till skillnad mot skattemedel är upp till var och en vad man vill öppna plånboken för. Ibland är det kanske viktigare att man bidrar till något, än exakt vad det är. En stark ideell sektor och ett civilsamhälle av mångfald behövs som garanti både mot politiska trender och mot vad tv-gala-skaparna tycker är viktigast för tillfället.

Oavsett om man väljer att skänka bort lika mycket pengar man själv lägger på konsumtion, eller om man i alla fall lägger undan den där procenten man tjänat in på att inte betala kyrkoskatt bör man reflektera en vända över hur mycket hjälp man gör. Det är inte lätt att hitta rätt i biståndsdjungeln eller bland alla ideella ändamål, men det ursäktar inte att man tänker ett varv extra. Skänkta pengar skall behandlas med respekt, och när det handlar om pengar och incitament måste man alltid vara försiktig.

Kanske är det inte alltid det mest högtskrikande syftet som behöver hjälp. Man behöver faktiskt inte proklamera ut sin givmildhet för att pengarna skall vara till nytta. Ibland kan en sedel i en insamlingsbössa, eller en anonym banköverföring vara till minst lika mycket hjälp som en mustasch eller ett rosa band.

Johanna Nylander är marketing- och PR-manager i Köpenhamn.