Insändare

Stefan Löfven talar med kluven tunga

En bekymrad trelleborgare
Signaturen En bekymrad trelleborgare lyssnade till statsministerns tal på partikongressen och började reflektera över det som sades.
Foto:

Den 8-12 april hade Socialdemokraterna kongress i Göteborg där bland andra statsministern höll ett långt anförande som jag lyssnade på. Jag blev helt hänförd av hans engagemang, han sa alla de rätta sakerna och med pondus dessutom. Temat var ordning, reda och säkerhet, detta kopplat till det hemska terrordåd som inträffade i Stockholm fredagen den 7 april. Jag har aldrig tidigare hört vår statsminister tala till de invigda med sådan majestätiskt hållning och verkligen sätta fingret på de saker som bedömt större delen av svenska folket vill höra. Ordning och reda är återkommande ord som Stefan Löfven brukar använda men hur fungerar det i praktiken?

Det finns ett betydande antal människor som har klassats som säkerhetshot av Säpo men som ändå blir kvar i Sverige eftersom det inte går att utvisa till en lång rad länder. Hur många människor det rör sig om vill Säpo inte berätta, men faktum är att vi har människor i Sverige som har bedömts vara för farliga för att få uppehållstillstånd, men ändå rör sig fritt på gator och torg. Detta är både olyckligt och djupt otillfredsställande situation. Utöver detta så finns det enligt polisen i dag cirka 12 500 människor i Sverige som fått avslag på sin asylansökan men har gått under jorden, denna siffra kommer enligt polisen att öka till över 49 000 människor innan 2021.

Hur är det då med orden ordning och reda i vår asylprocess? Vår statminister sa bland annat på kongressen ”Om man fått avslag skal man åka hem”. I socialdemokratiskt styrda Malmö gäller sedan 2014 att de som befinner sig i Sverige utan tillstånd det vill säga papperslösa, ska behandlas på samma sätt som andra personer som vistas i kommunen och söker stöd från socialtjänsten. När beslutet fattades i Malmö så sa kommunalrådet Carina Nilsson (S) ”Vi visar att vi tar barnkonventionen på allvar” och det är här den kluvna tungan tar sin form med kraft. Utlänningslagen väger tyngre än barnkonventionen men Malmö kör på med samma styrka som tidigare och verkar inte alls ta notis om sin högsta chefs budskap och det är ytterst få journalister som nappat på detta dubbla budskap.

Genom åren har rättigheterna för dem som väljer att ignorera ett avslag byggts ut. Papperslösa har numera rätt till både vård och skolgång. Flera andra kommuner har också valt att bevilja socialbidrag för familjer som väljer att gå under jorden. Den som orkar hålla sig undan i fyra år ges dessutom en ny chans att söka asyl. Rätten till fri rörlighet ska dock inte förväxlas med rätten till försörjning. Att resonera kring om den som aldrig arbetat i Sverige ska ges samma rättigheter och tillgång till den skattesubventionerade välfärden som den som arbetat här under ett helt liv har varit otänkbart för då stämplas rasistisk och inhuman.

Är ett nej ett ja eller? Det måste ta ett slut med dessa dubbla budskap, vår statsminister kan inte stå högst på barrikaderna och ropa nej samt ordning och reda medan vissa kommuner säger ja, välkommen hit, här får du hjälp! Detta väcker då förhoppningar hos de personer som fått avslag och incitamenten minskar då avsevärt att återvända. Konsekvenserna av dessa dubbla budskap blir då att det bildas ett parallellsamhälle där människor utan rätt upprätthåller sig och får bidrag för det och kan utnyttjas i kriminella handlingar med allt negativt som detta för med sig. I stället för se över rotorsaken till detta så budar i stället politikerna över varandra med bland annat fler poliser. Politikerna bär således ansvar för denna knepiga situation men det är skattebetalarna som står för notan. Att som politiker å ena sidan stå fast vid den reglerade invandringen och å andra sidan tillerkänna den som går under jorden en uppsättning skattefinansierade rättigheter urholkar rättsstaten, välfärdens långsiktiga legitimitet och skattebetalarnas välvilja.

Om Stefan Löfven menar allvar med ordning och reda och att ett nej ska vara ett nej, då skall man vidtaga de erforderliga besluten för att driva igenom detta i praktiken också. För det är inte konstigt att ett politikerförakt växer hos svenska folket när våra politiker talar med kluven tunga. För har man fått ett utvisningsbeslut, då är det detta som gäller och inget annat oavsett om detta anses vara inhumant, punkt!