Insändare

Schyssta villkor även för ideellt anställda

Marie Louise Arendt
 ,
Anställda i ideella organisationer brinner för sina jobb. Men arbetsmiljön och ledarskapet haltar ofta, i synnerhet där chefer saknas, skriver Marie Louise Arendt. Unionen, region Sydväst.
Foto:Claudio Bresciani/TT
Anställda i ideella organisationer brinner för sina jobb. Men arbetsmiljön och ledarskapet haltar ofta, i synnerhet där chefer saknas, skriver Marie Louise Arendt. Unionen, region Sydväst.

Närmare 200 000 personer i Sverige är anställda i föreningar inom sport, kultur, stiftelser, humanitärt arbete, religion och omsorg. De som söker sig till ideella organisationer gör det inte sällan för att de ser det som positivt att kombinera sitt engagemang i till exempel fotbollsföreningen eller den humanitära organisationen med en anställning. Anställda i ideella organisationer brinner för sina jobb. Men arbetsmiljön och ledarskapet haltar ofta, i synnerhet där chefer saknas.

Unionen har djupintervjuat anställda och arbetsgivare i civilsamhället samt ställt frågor till över 1 000 ideellt anställda i en webbenkät. Resultatet visar att de ideella organisationerna har engagerade anställda, men att många upplever en otydlig gräns mellan betalt och ideellt arbete.

Det finns också låga förväntningar på bra ledarskap hos arbetsgivarna, som i mindre organisationer ofta består av förtroendevalda, vilka ofta inte har möjlighet att vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen eftersom de som regel har egna anställningar någon annanstans. De som söker sig till styrelseuppdrag i en ideell organisation gör det som regel för att de brinner för organisationens frågor och inte nödvändigtvist för att de brinner för arbetsgivarrollen eller att leda personal.

Unionen har identifierat fyra stycken förbättringsområden som skulle leda till att även anställda i föreningar ska må bra på och av jobbet:

Arbetsrättslig kompetens i ledningen

Många arbetsgivare har dubbla roller som förtroendevalda och arbetsgivare. Problemet är framförallt att de inte är närvarande som arbetsgivare och därför inte ser de dagliga situationer som kan uppstå och som kan leda till konflikter och dålig psykosocial arbetsmiljö.

Unionen anser att alla med arbetsgivaransvar ska ha rätt arbetsrättslig kompetens för att kunna uppfylla rollen som ansvarsfulla arbetsgivare. Ett första steg är att gå med i en arbetsgivarorganisation och teckna kollektivavtal.

Bättre arbetsmiljö

Var femte i civilsamhället svarar att de inte upplever sig ha balans mellan arbete och fritid. Fler än hälften av de anställda i civilsamhället arbetar på distans flera gånger i månaden. Det finns en risk att arbetet pågår jämt och överallt. De anställda i civilsamhället har som i alla andra branscher rätt att må bra på och av jobbet och arbetsgivarna ska följa föreskrifter, lagar och överenskommelser som råder på svensk arbetsmarknad.

Ökade resurser till kompetensutveckling

Två av tre anställda i civilsamhället får kompetensutveckling på sina arbetsplatser och till skillnad från andra branscher sker kompetensutveckling ofta genom att de får följa och lära av kollegor.

Unionen anser att arbetsgivarna ska öka resurserna till kompetensutveckling. Det måste också finnas en utvecklingsplan med tillhörande utvecklingssamtal för de anställda.

Fler trygga anställningar

Många mindre organisationer och föreningar är beroende av offentliga medel som är tidsbegränsade och sektorn har 25 procent deltidsanställningar till skillnad från 8 procent för övriga tjänstemän i privat sektor. Det leder i sin tur till tidsbegränsade och otrygga anställningar.

Unionen vill att regeringen och andra offentliga instanser aktivt verkar för att få ett stopp på projektifieringsproblematiken inom civilsamhället genom att skapa långsiktiga villkor och relationer.

Att arbeta i civilsamhället är ett kall för många. Men oavsett vilken bransch man väljer att arbeta inom ska det givetvis vara schyssta villkor som gäller. Om man lyckas på de här områdena kommer civilsamhället att blomstra som arbetsplats. Och det gagnar oss alla.