Annons
Insändare

Nyproduktionen av bostäder stämmer inte med betalningsviljan och betalningsförmågan

Vårt land har bland de högsta byggpriserna i EU – och de fortsätter att stiga. I samarbetet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har bostadspolitiken hamnat högt upp på deras gemensamma 73-punktsprgram.
Publicerad 9 maj 2019
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Av Sveriges 290 kommuner så uppger över 240 att de har underskott på bostäder.
Av Sveriges 290 kommuner så uppger över 240 att de har underskott på bostäder.Foto: Hasse Holmberg / TT

Det gäller att ta ett helhetsgrepp om bostadspolitiken och då får inget vara heligt som till exempel fastighetsbeskattningen, ränteavdragen, reavinstskatten och kreditrestriktionerna.

Fastighetsskatten, som slopades 2008 och ersattes med en kommunal fastighetsavgift, har inneburit att kommuner som Kiruna och Gällivare betalar upp till 70 procent mer i fastighetsskatt. Husägare i de välbeställda kommunerna Danderyd, Lidingö och Vellinge har samtidigt nästan halverat sina skattekostnader. Ekonomistyrningsverket som har tagit fram rapporten konstaterar att utan taket hade de rika kommunernas husägare fortsatt att betala mer procentuellt än de mindre kommunernas husägare.

Annons

Bostadspolitiken måste hitta nya vägar eftersom vi i decennier försökt lösa bekymren med gamla lösningar. Detta har ju visat sig inte vara någon framgångsrik väg utan byggpriserna har bara fortsatt att öka.

Av Sveriges 290 kommuner så uppger över 240 att de har underskott på bostäder. Grupper som är utsatta på olika sätt drabbas särskilt hårt. Med de stigande byggpriserna så kan situationen på bostadsmarknaden förvärvas ytterligare. I en hel del kommuner i vårt land så har socialtjänsten blivit en stor hyresvärd när resurssvaga hushåll utan sociala problem i övrigt behöver hjälp för att hitta en bostad. Människor med psykiska eller sociala problem har det ännu svårare att komma in på bostadsmarknaden. De ökade byggpriserna har gjort att de nyproducerade bostäderna i regel inte är överkomliga för medel och låginkomsttagare.

Nyligen införde regeringen att det skulle vara straffbart att ta betalt för hyreskontrakt. Det gäller såväl köpare av hyreskontraktet som säljaren av detsamma. Handeln tycks vara omfattande och det verkar som regeringen angriper symptomen i stället för orsaken – den misslyckade bostadsmarknaden. Man straffar andra för sitt eget misslyckande. Lagrådet ifrågasätter om kriminalisering är ett effektivt medel för att motverka handel med hyreskontrakt. Rådet pekar på att om båda parter begår ett brott och riskerar ett straff så har de inget intresse att blanda in polisen.

Bostadsmarknaden fungerar dåligt, har en del systemfel och kommer allt för sällan med i den bostadspolitiska debatten. Höga hyror i nybyggda bostäder är ett avsevärt större problem än att allt fler saknar möjlighet att betala boendekostnaden för eller få tillträde till de billigaste bostäderna som redan finns och alltid kommer att vara billigare än de billigaste nybyggda bostäderna. För en bättre bostadsmarknad så kan det behövas olika pilotprojekt i mindre skala och blir resultaten bra så kan man växla upp det i större skala.

Begränsade försök, lokalt anpassade, kan också vara möjligheter till att utveckla den sociala bostadspolitiken. Januariöverenskommelsen måste nu kompletteras med förslag på hur vårt land får en fungerande bostadsmarknad och att den kommer att fungera i framtiden när vårt land under den närmaste tioårsperioden beräknas bli en miljon fler människor.

Karin Bengtsson

Annons
Annons
Annons
Annons