Insändare

Energideklarationerna når inte sitt syfte

Insändare Artikeln publicerades
Enligt lagen ska de flesta fastigheter energideklareras från och med 2008 och de ska sedan förnyas vart tionde år, skriver Anders G.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Enligt lagen ska de flesta fastigheter energideklareras från och med 2008 och de ska sedan förnyas vart tionde år, skriver Anders G.

Enligt lagen ska de flesta fastigheter energideklareras från och med 2008 och de ska sedan förnyas vart tionde år. Det finns alltså en stor grupp som ska förnya sina energideklarationer. Villaägaren behöver dock bara energideklareras när fastigheten säljs. Specialbyggnader är undantagna.

Men mycket har ändrats sedan 2008. Förr var det lätt att utföra energideklarationer och flera byggnader kunde läggas i en och samma energideklaration. Numera ska varje byggnad energideklareras trots att de har en gemensam värmecentral. Kostnaden kan bli relativt stor för en liten bostadsrättsförening med få lägenheter men med många byggnader.

Kostnaden för en energideklaration varierar betänkligt.

Enligt Boverket är det tanken att energideklarationerna ska göra det möjligt att bedöma en byggnads kvalité, ungefär som vad bilar kan dra liter per mil.

Köper man ett hus så ska vissa krav uppfyllas. Helt OK.

Men när det gäller befintliga äldre hus så blir energideklarationerna meningslösa och når inte sitt syfte, den gruppen motsvarar cirka 96 procent av alla byggnader.

En energideklaration omfattar nämligen inte all energianvändning.

All fastighetsel ska inte vara med.

Den verkliga förbrukningen av varmvatten ska inte vara med.

Boverket skriver att upptill 70 procent av vår hushållsel bidrar till uppvärmningen. Det är däremot upp till energiexperten att ta med detta tillskott eller inte. Inte ens Boverket gör det själv i ett räkneexempel som de lagt ut på hemsidan.

Värmeförbrukningen ska i Skåne divideras med 0,9 vilket per matematik ökar ”förbrukningen” med 11 procent. Och i Luleå ska förstås den faktiska värmeförbrukningen räknas ner med 33 procent.

Man ska även korrigera värmeförbrukningen med ± 5 procent per grad beroende på hur varmt det är i huset. Är det för varmt i lägenheterna så ska förbrukningen räknas ner.

Inte sällan kan man finna att Energiexperten stoppar in fel värmeförbrukning eftersom kraftbolagen redovisar värmeförbrukningen på olika sätt, vissa anger en normalårskorrigerad förbrukning och andra den verkliga årsförbrukningen. Det framgår inte heller på räkningen vad som är det ena eller andra.

All energianvändning ska sedan divideras med en uppmätt och uppvärmd yta som heter A(temp). Här kan det sedan finnas olika tolkningar vad som utgör en ”uppvärmd yta”. Och i många fall saknas det ritningar för att kunna beräkna ytan så att den blir korrekt.

De med äldre hus får alltså inte se verkligheten som den är och man riskerar därför att missa det som skulle innebära minskad energianvändning.

Varför inte låta äldre hus få en enklare form av energideklarationer som omfattar allt? Nyproduktionen kan få mer ”kvalificerade” normaliserande varianter?

Anders G