Det är dags att se över systemet!
När man läser resultatet från 2018 års val och med alla de löften som man gjort så står det klart att det inte finns en enkel lösning. Nyckeln till Rosenbad ligger enligt de flesta bedömarna hos Annie Lööf och hon har som bekant lovat väldigt mycket och anser att alla andra måste rucka på sina principer och värderingar förutom hon själv. SD och V skall inte har något inflyttande alls i hennes värld och hon kommer aldrig själv sätta sig i en S-ledd regering men kommer försöka tvinga Stefan Löfven på sin politik. För att kunna ta eller bibehålla makten så har vi alltför ofta sett prov på oheliga allianser och löften då framför allt till de mindre partierna. Många dåliga överenskommelser har slutits med de mindre partierna allt i syfte att behålla makten. De små partierna får då oproportionerligt stor makt kopplat till sin lilla väljarskara. Ett bra/dåligt exempel är att MP under lång tid dikterat villkoren för svensk flyktingpolitik och nu kan vi se konsekvenserna av detta, ja i alla fall så kan de allra flesta se detta förutom de själva. Vad de inte förstår och inser är att de bär skulden till att SD har ökat så dramatiskt men det är en annan fråga.
På Sveriges riksdags hemsida kan man läsa följande: ”Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt.” Är det verkligen folkstyre eller folkmakt att de mindre partierna får detta inflytande medan de större inte får något inflytande alls? MP:s språkrör Isabella Lövin sa vid en intervju att 83 procent har inte röstat på SD men reportern kontrade då med att 96 procent har inte röstat på MP, så varför skall då MP ha något inflytande?
Det är hög tid att se över detta med vårt valsystem, för i dag fungerar det inte tillfredsställande och skall vi ha en demokrati som speglar folkets vilja så måste en förändring ske. Ett förslag är att låta valet ha sin gång, sedan lägger man ihop de största partierna tills man uppnår minst 50 procent för kunna bilda regering. 2018 års val hade inneburit att S, M och SD hade tvingats bilda regering med cirka 65 procent som grund = huvuddelen av folkets vilja.
Det andra förslaget är en tvåstegsraket. Låt valet ha sin gång, de två största partierna, i detta fall S och M, ställs då inför en ny röstning av svenska folket, höger eller vänster regering. Med 2018 års valsiffror så har vi en klar majoritet som ligger till höger och med detta förslag hade vi då fått en högerregering, ledd av M. Med båda dessa valsystem så hade man sluppit de små partierna såsom C, L, M och V ständiga utspel i regeringsbildandet. De hade således förlorat sin oproportionerligt stora makt, inflytande och förhandlingsposition som de under lång tid åtnjutit.
Stefan Löfvens favorituttryck är att ”vi skall ha en handlingskraftig regering” men handen på hjärtat, om man skall förhandla med allt och alla, som egentligen bara syftar till att hålla SD utanför, hur kan man då få en handlingskraftig regering? För i praktiken är det då 4-8 procentspartierna som regerar och dikterar villkoren. Detta är skev demokrati med en mycket märklig slagsida till de små partiernas fördel. Med mina förslag så hade det speglat svenska folkets vilja mer korrekt och vi hade garanterat fått en mer handlingskraftig regering.
En bekymrad trelleborgare
