Skånske "Lilleman" redan stor

- Jag är jättenöjd med låten, den kommer alltid att vara en klassiker för mig. Det jag är mest imponerad av är att folk tycker om den, säger Lilleman.

Daniel "Lilleman" Cvetokovic har med sin sorgsna historia om pappan som svek skakat om många i Sommarsverige. Född och uppvuxen i Malmö, men med föräldrar som har sitt ursprung i Serbien, både talar och rappar han på det han själv kallar "blatteskånska".
Han spottar ut sina rim med aggressivt rullande r och använder respektlöst sin svenska med finurliga ordvändningar och hårda punchlines. Den souliga refrängen sätter sig enligt Lilleman själv "på huvudet" och förstärker hans rörande berättelse: "Pappa, kom hem, det är din son, var är du? Kan du komma hem? Vi behöver dig just nu."
Daniel Cvetokovic har rappat sedan han var elva och fick skivkontrakt när han var 14 år, bara några månader efter sin första demo. Hans debutsingel spelas flitigt på radion och gick rakt in på en topplacering på singellistan.
Själv tycker han inte att det är jobbigt att lämna ut sin uppväxt.
- Nej, nej. Har hela Sverige hört om mina problem är det lika bra att fortsätta prata om dem i intervjuer. Det var bara en låt jag gjorde, och i rap berättar man om sina problem. Och jag är inte själv. Det är många som kommer fram till mig och säger "jag känner igen mig i låten". Då känner jag mig stolt över att kunna berätta vad jag har gått igenom, säger Daniel Cvetokovic på en mobiltelefon från producenten Kevin Washingtons studio i Malmö.
I dag bor han i princip i studion och snackar mer än musik med sin producent, som har fått axla rollen som manager, kompis och pappa.
När Lilleman berättar om sin riktiga pappa rappar han: "felet var han var mycket aggressiv av sig, kaxig var jag, fett med stryk han gav mig."
- Vi har ingen kontakt alls i dag. Han är som en död person, han ringer inte och finns inte där för mig, säger han lugnt och känns trots sina 15 år väldigt vuxen.
Daniel Cvetokovic berättar med samma tonläge om sina musikframgångar som om tiden som problembarn.
-Jag skötte mig inte så bra när jag gick i fyran och allt hände med pappa. Jag var kaxig och slogs med lärare och fick börja på skoldaghem i Malmö.
I dag är han väldigt stolt över att han har förändrats, att han "inte längre stör". Samtidigt är han lite glad över att ha gått igenom den jobbiga tiden.
- Nu vet jag själv hur allt fungerar. Det är rätt bra för att man kan lära andra, speciellt mina syskon. Om de skulle gå igenom samma problem finns jag alltid där för att hjälpa dem.
Lisa Abrahamsson/PM